Större delen av Sveriges vattenkraftsanläggningar uppfördes mellan 1910 och 1970. Den höga åldern och den omgivande miljön gör att underhållet är stort på anläggningarnas betongkonstruktioner. För att reglera vattennivån i kraftverkens dammar utformas de med utskov. Det vatten som inte utnyttjas till elproduktionen släpps ut vid utskoven. Vattnet leds vidare nedströms av strömlinjeformade skibord av betong som möjliggör att dammen avbördas på ett säkert och effektivt sätt. Skiborden utsätts för stora mekaniska belastningar och betongskador på utskovskonstruktionernas skibord är vanligt förekommande. Det är inte bara påfrestningar från höga vattenflöden som skapar slitage på skibordens betong. Skiftande temperaturer i kombination med hög fuktbelastning sliter också på betongen. Skiborden står för en stor del av underhållet på kraftverksanläggningarna. Syftet med den här studien är att öka kunskapen gällande reparationsmetoder av s-formade skibord och bakomliggande skadeorsaker. Rapporten presenterar en litteraturstudie som behandlar s-formade skibord, skadeorsaker, vattenbyggnadsbetong och betongreparation. Därefter presenteras en fallstudie som behandlar ett s-format skibord på en av Jämtkrafts anläggningar. Fallstudien bygger på en kvalitativ undersökning med intervjuer med experter inom betongområdet. I resultatet presenteras styrkor och svagheter för reparationsmetoderna överbyggd form, glidform och reparation med sprutbetong. Slutligen diskuteras lämpliga reparationsmetoder för s-formade skibord.
Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:miun-40189 |
Date | January 2020 |
Creators | Andersson, Johan |
Publisher | Mittuniversitetet, Avdelningen för ekoteknik och hållbart byggande |
Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
Language | Swedish |
Detected Language | Swedish |
Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
Format | application/pdf |
Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.003 seconds