Redovisningsrätten är ett område som uppvisar drag av både civilrätt och offentlig rätt. Genom den rättsliga standarden god redovisningssed så får redovisningen inverkan på det skattemässiga resultatet för näringsverksamheter. Legalitetsprincipen har en stark tradition inom straffrätten, men tar sig uttryck även inom skatteområdet. Genom detta uppställs ett föreskriftskrav för uttagande av skatt som måste vara tillräckligt tydligt. Kritik har därför framförts att redovisningsrätten kommer i konflikt med denna princip, då riksdagen inte har stiftat lag för hur näringsverksamheter ska tillämpa god redovisningssed i praktiken. Hur redovisningen ska utvecklas och tillämpas är ett uppdrag som delegerats till Bokföringsnämnden utifrån en uppsättning regler och principer. Att skatterätten kräver extern terminologi som är förankrade i andra rättsområden har en lång historia och sker ofta genom att skatteeffekter uppstår utifrån de civilrättsliga rättshandlingar som ett skattesubjekt vidtar. I syfte att utreda redovisningsrätten och dess förhållande till skatterättens legalitetsprincip så ämnar uppsatsen att försöka besvara två frågor. Är redovisningsrätten och dess effekter på inkomstbeskattningen i strid med den skatterättsliga legalitetsprincipens bestämdhets- och föreskriftskrav? Med beaktande av den utomskatterättsliga terminologi inom redovisningsrättens område samt den klassiska civilrätten, finns det skäl att betrakta legalitetsprincipen inom skatterätten på ett annorlunda sätt jämfört med hur samma princip inverkar på straffrätten?
Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kau-100699 |
Date | January 2024 |
Creators | Thor, Daniel |
Publisher | Karlstads universitet, Handelshögskolan (from 2013) |
Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
Language | Swedish |
Detected Language | Swedish |
Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
Format | application/pdf |
Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.002 seconds