De senare åren har det skett stora förändringar inom redovisningsområdet, både nationellt och internationellt, därav har det varit viktigt att försöka harmonisera redovisningen. I Sverige fick Bokföringsnämnden i uppdrag att både skapa förenklingar för de mindre bolagen samt att samla regelverken på ett ställe, vilket blev inledningen på K-projekten.Bokföringsnämndens arbete med K2 har blivit ett omdebatterat ämne. Det nya regelverket berör de flesta av Sveriges företag, då nästan 90 procent per definition skulle kunna tillämpa K2. Den 31/12 2008 var det första gången som mindre privata aktiebolag kunde använda sig av det nya regelverket K2, som skulle vara ett mer förenklat regelverk. Undersökningar visar dock på att det nästintill inte var några företag som frivilligt valde att gå över till K2.Syftet med vår uppsats är att genom intervjuer med sakkunniga inom redovisningsområdet, identifiera och analysera deras syn angående orsakerna kring den svaga responsen av regelverket K2. Det har lett oss fram till följande forskningsfrågor som har varit viktiga att besvara för uppsatsen: Har efterfrågan på förenklade regler, vid upprättandet av finansiella rapporter, varit så omfattande som tidigare undersökningar uppvisat? Vilka resurser erfordras för att Bokföringsnämnden skall kunna upprätta ett funktionellt regelverk? På vilka sätt kan K2 regelverket komma att innebära problem?I uppsatsen har vi avsett att studera de orsaker som har bidragit till den svaga responsen av K2, vilket har inneburit att det varit viktigt att se helheten för att få en förståelse för problematiken. Det har medfört att vi har valt ett hermeneutiskt förhållningssätt, då vi har behövt använda vår förståelse för att kunna hantera problematiken med K2-regelverket. Empirin har vi samlat in genom personliga djupintervjuer med fyra sakkunniga inom redovisningsbranschen, vilket innebär att vi genomfört en kvalitativ studie. För att komma fram till slutsatserna har studien pendlat mellan induktion och deduktion, vilket har resulterat i en abduktiv forskningsmetod.Det finns en mängd faktorer som har påverkat företagen då de inte valt att tillämpa K2. Utifrån studiens resultat kan vi dra slutsatsen att den främsta anledningen är företagens okunskap, vilket till stor del beror på redovisningskonsulterna och deras ovilja att ta till sig det nya regelverket och dess fulla innebörd. Studien visar samtidigt att K2 i framtiden, med säkerhet, kommer att tillämpas av ett flertal företag då regelverken blir obligatoriska och företagen ställs inför ett aktivt val mellan K2 och K3, då företag är rädda för ytterligare komplexitet i redovisningen.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hb-20000 |
| Date | January 2010 |
| Creators | Pavlic, Angelica, Fagersson, Elisabeth |
| Publisher | Högskolan i Borås, Institutionen Handels- och IT-högskolan, Högskolan i Borås, Institutionen Handels- och IT-högskolan, University of Borås/School of Business and Informatics |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | Magisteruppsats, ; 2010MF04 |
Page generated in 0.0046 seconds