Den här uppsatsen handlar om spridningen av jordbrukskunskap i Sverige under slutet av 1700-talet. Genom en analys av källmaterial från i första hand Kungliga Vetenskapsakademien, men även andra samhällsinstitutioner involverade i att försöka förbättra det svenska jordbruket, undersöker jag vilken roll spridandet av jordbrukskunskap spelade i den sociala och politiska utvecklingen i Sverige. Med hjälp av Thomas Gieryns idéer om ”boundary work” och med ett fokus på frågan om kunskapens spridning, kan jag visa att socialt och politiskt kontroversiella frågor var närvarande i försöken att förbättra det svenska jordbruket. Genom själva spridningen av kunskap deltog jordbruksförbättrarna i upprättandet och reproducerandet av idéer om ståndsutjämning och medborgarskap. Dessa slutsatser gör det också möjligt att ifrågasätta en etablerad berättelse om naturvetenskapens och vetenskapsakademiens plats i det svenska samhället under den här perioden. I stället för att diskutera deras ställning så som en fråga om ”status” som går upp eller ned, visar jag att vad som sker är ett publikskifte. Vetenskapsakademien involverar sig i det stora projektet för jordbruksförbättring i samband med att man får en mycket större publik. I stället för att konstatera att akademien plötsligt blir irrelevant analyserar jag vad det innebär att man börjar tilltala en allmogepublik som man betraktar som en avgörande pusselbit i byggandet av ett starkare Sverige.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-461460 |
| Date | January 2021 |
| Creators | Wiklund, Erik |
| Publisher | Uppsala universitet, Institutionen för idé- och lärdomshistoria |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.011 seconds