Bakgrund: Inom vård- och omsorgsarbete där utmanande beteende förekommer ställs höga krav på brukarnära personal att arbeta lågaffektivt. Detta innebär att reglera sina känslor och anpassa sin egen affekt efter den enskildes affektnivå för att minska risken för konflikter och ohälsa hos den enskilde. Tidigare forskning har främst undersökt personals erfarenheter, denna studie avser istället att undersöka första linjen-chefers narrativ avseende förutsättningar till att kunna ge psykosocialt stöd till sin personal. Syfte: Att undersöka hur första linjen-chefer inom LSS-bostäder beskriver sina förutsättningar och utmaningar till att känslomässigt stödja brukarnära personal som arbetar med lågaffektivt bemötande. Metod: Sju semistrukturerade intervjuer med första linjen-chefer för LSS-bostäder i södra Sverige. Dessa bearbetades och analyserades genom en tematisk innehållsanalys. Resultat: Cheferna ser ett närvarande ledarskap som en nyckel till att stödja sin personal. Samtidigt upplever chefer sig ibland begränsade, ur både ett organisatoriskt och resursmässigt perspektiv, i att kunna arbeta förebyggande. Detta manifesteras bland annat i bristen på olika sammanhang för personal att bearbeta och reflektera kring det lågaffektiva arbetssättet samt att hantera undertryckta känslor i det dagliga arbetet. Slutsats: Studien visar på att första linjen-chefer lägger stor vikt vid rehabiliterande stödinsatser till sina anställda medan förhållandevis små resurser satsas på det förebyggande arbetsmiljöarbetet. Det saknas dessutom en tydlig struktur för att förebygga negativa effekter av emotionellt arbete ute i verksamheterna. / Background: In health and social care work where challenging behavior occurs, high demands are placed on user-related staff to work in a low-affective manner. This means regulating one's emotions and adapting one's own affect to the individual's affect level to reduce the risk of conflict and ill health in the individual. Previous research has mainly examined staff's experiences, this study instead intends to investigate first-line managers' narratives regarding conditions for being able to provide psychosocial support to their staff. Aim: To investigate how first-line managers in LSS housing describe their conditions and challenges to emotionally support user-related staff who work with low-affective treatment. Method: Seven semi-structured interviews with first-line managers for LSS housing in southern Sweden. These were processed and analyzed through a thematic content analysis. Results: Managers see a present leadership as a key to supporting their staff. At the same time, managers sometimes feel limited, from both an organizational and resource perspective, in being able to work preventively. This is manifested, among other things, in the lack of different contexts for staff to process and reflect on the low-affective way of working and handle repressed emotions in daily work. Conclusion: The study shows that first-line managers place great emphasis on rehabilitative support measures for their employees, while relatively few resources are invested in preventive work environment management. There is also a lack of a clear structure to prevent negative effects of emotional work in the operations.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mau-59636 |
| Date | January 2023 |
| Creators | Duregård, Jonatan, Persson Pinon, Isis |
| Publisher | Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0026 seconds