Purpose: The housing demand remains high in Sweden and according to Boverket (2017) approximately 600 000 homes need to be built from 2017 to 2025. In order to make this a value-creating investment, the focus should be on trying to meet sustainable social, economic and environmental goals. The life cycle perspective should be the starting point for analyzing buildings. Analyzes such as LCA and LCC can be good tools for examining buildings from an environmental and cost perspective. These analyzes can be used to provide a broader basis for decision making in the future. The analyzes can also increase the likelihood of meeting the aforementioned social, economic and environmental goals. The aim of the study is to investigate which roof type that performs best from an environmental and a cost perspective between the ceramic roof tiles and sedum roof. The goal is also to provide a basis for companies and customers in the construction industry for decision making. The research questions in the study are as following; <li data-leveltext="" data-font="Symbol" data-listid="2" data-aria-posinset="1" data-aria-level="1">How does ceramic roof tiles and sedum roofs perform from an environmental perspective? <li data-leveltext="" data-font="Symbol" data-listid="1" data-aria-posinset="2" data-aria-level="1">What does the cost of ceramic roof tiles and sedum roofs look like during construction versus their entire service life? <li data-leveltext="" data-font="Symbol" data-listid="1" data-aria-posinset="1" data-aria-level="1">What does a comparison of both roof types look like based on the above analyses? Method: To reach the goal, the methods literature studies, document reviews and interviews has been used. These have then been supplemented with a life cycle analysis (LCA), a life cycle cost analysis (LCC) and a multi-criteria analysis (MKA). Findings: From an environmental perspective, the sedum roof had lower carbon dioxide emissions and used primary energy than the ceramic roof tiles, in contrast, the ceramic roof tiles performed better with the emissions that affects the ozone layer. From a cost perspective, the sedum roof performed better at the time of construction while the ceramic roof tiles performed better when considering the whole life cycle. When comparing the roof types with the help of weightings from an expert group in Europe, the ceramic roof tiles performed better and was ranked number one among the alternatives. Implications: Conclusions drawn from the study is that sedum roof performs better in a life cycle analysis and thus have a less negative impact on the environment. Sedum roofs are cheaper compared to ceramic roof tiles in the first two years, then the ceramic roof tiles become cheaper until the year 30. From year 30 until demolition, the sedum roofs are cheaper and finally after demolition the ceramic roof tiles becomes the cheapest. In a multicriteria analysis, the ceramic roof tiles perform a bit better from an environmental and cost perspective. Limitations: The study is limited to only two different roof types and doesn´t consider the differences required for the construction under the roofing felt. Transport is not included in the calculations while the working hours to climb the roof for maintenance of the sedum roof and the costs for repairs to irregular damage to the ceramic roof tiles are also not included in the lifecycle cost analysis. Keywords: Lifecycle Analysis, LCA, Lifecycle Cost Analysis, LCC, Multicriteria Analysis, MKA, COPRAS, Analytic Hierarchy Process, AHP. / Syfte: Bostadsbehovet är fortsatt stort i Sverige och enligt Boverket (2017) behövs det byggas cirka 600 000 bostäder från år 2017 till 2025. För att byggnaderna ska kunna bli en värdeskapande investering bör fokus vara på att försöka uppfylla hållbara sociala, ekonomiska och miljömässiga samhällsmål. Livscykelperspektivet bör vara utgångspunkten för att analysera byggnader. Analyser som LCA och LCC kan vara bra verktyg för att undersöka byggnader ur ett miljö-och kostnadsperspektiv. Dessa analyser kan användas för att ge ett bredare underlag för beslutsfattning i framtiden. Analyserna kan också öka sannolikheten att de tidigare nämnda samhällsmålen uppfylls. Målet med studien är att undersöka vilket av tegel- och sedumtak som presterar bäst utifrån ett miljö- och kostnadsperspektiv. Målet är också att kunna ge ett underlag till företag och kunder inom byggbranschen. Frågeställningarna i studien är följande; <li data-leveltext="" data-font="Wingdings" data-listid="3" data-aria-posinset="1" data-aria-level="1">Hur presterar tegel- och sedumtak utifrån ett miljöperspektiv? <li data-leveltext="" data-font="Wingdings" data-listid="3" data-aria-posinset="2" data-aria-level="1">Hur ser kostnaderna ut för tegel- och sedumtak vid byggnationen kontra hela livslängden? <li data-leveltext="" data-font="Wingdings" data-listid="3" data-aria-posinset="1" data-aria-level="1">Hur ser en jämförelse ut mellan båda taktyperna utifrån ovanstående analyser? Metod: För att nå målet har metoderna litteraturstudie, dokumentgranskning och intervjuer använts. Dessa har sedan kompletterats med en livscykelanalys (LCA), en livscykelkostnadsanalys (LCC) samt en multikriterieanalys (MKA). Resultat: Ur ett miljöperspektiv presterar sedumtak bättre för koldioxidutsläppet samt för den primära använda energin, däremot presterar tegeltak bättre för utsläpp som påverkar ozonlagret. Ur ett kostnadsperspektiv presterar sedumtak bättre vid uppförandet medan tegeltaket presterar bättre för en livscykelkostnad. Vid en jämförelse av taktyperna med hjälp av en viktning från en expertgrupp i Europa presterade tegeltak bättre och blev rangordnad nummer ett av alternativen. Konsekvenser: Slutsatser som dras av studien är att sedumtak presterar bättre i en livscykelanalys och har därmed en mindre negativ påverkan på miljön. Sedumtaket är billigare jämfört med tegeltak de två första åren, därefter blir tegeltak billigare fram till år 30. Från år 30 till rivning är sedumtaket billigare och slutligen efter rivning är tegeltaket billigast. Vid en multikriterieanalys presterar tegeltak lite bättre utifrån ett miljö- och ett kostnadsperspektiv. Begränsningar: Studien är begränsad till enbart två taktyper och tar inte heller hänsyn till skillnader som krävs för konstruktionen under underlagspappen. Transporter är ej inkluderade i beräkningarna medan arbetstimmar för att klättra upp på taket vid underhåll av sedumtaket samt kostnader för reparationer till oregelbundna skador på tegelpannor är ej medräknat i livscykelkostnadsanalysen. Nyckelord: Livscykelanalys, LCA, livscykelkostnadsanalys, LCC, multikriterieanalys, MKA, COPRAS, Analytic Hierarchy Process, AHP.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hj-50176 |
| Date | January 2020 |
| Creators | Eriksson, Ted, Almersved, Simon |
| Publisher | Tekniska Högskolan, Jönköping University, JTH, Byggnadsteknik och belysningsvetenskap, Tekniska Högskolan, Jönköping University, JTH, Byggnadsteknik och belysningsvetenskap |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0022 seconds