<p>Vi har valt att inrikta oss på försäkringsbolag, då speciellt ömsesidiga bolag. Ömsesidiga försäkringsbolag präglas av att kunderna är dess ägare. Försäkringsbolag intresserade oss framförallt eftersom finansiella tjänstebolag sällan tas upp under vår utbildning, men även på grund av att försäkringar berör alla individer. Vi har med denna uppsats inte till avsikt att undersöka ömsesidiga försäkringsbolag i allmänhet, utan vårt intresse väcktes till deras lönsamhet och bolagsstyrning. Lönsamheten eftersom att försäkringsbolag idag går mycket bra och det sker stora förändringar i dessa bolag. Bolagsstyrningen i och med att detta ämne länge har diskuterats, bland annat på grund av stora brister i bolagets styrelse. Detta har mynnat ut i vår problemformulering:</p><p>Vilken betydelse har bolagsstyrningen på lönsamheten i de svenska ömsesidiga försäkringsbolagen?</p><p>Vi har även till avsikt att få en djupare förståelse för försäkringsbolag, då speciellt ömsesidiga bolag, och bolagsstyrningen. Med denna förståelse vill vi undersöka om det finns någon koppling mellan de två samt om bolagsstyrningen kan påverka ömsesidiga försäkringsbolags lönsamhet. Avslutningsvis vill vi studera om en alternativ bolagsform för ömsesidiga bolag skulle vara att föredra.</p><p>För att vår problemformulering och vårt syfte ska kunna besvaras har vi valt att använda oss av en kvalitativ metod, eftersom vi vill skapa en förståelse och gå på djupet genom att undersöka ett fåtal bolag, Därför har två ömsesidiga försäkringsbolag med tre respondenter från varje bolag intervjuats. Bolagen är Folksam och Länsförsäkringar Västerbotten, varje respondent har olika positioner i vardera bolag. Detta för att vi tror att respondenterna besitter olika åsikter i och med sin position. Fyra av intervjuerna genomfördes på respondenternas arbetsplats. Resterande två intervjuer genomfördes via telefon. För att kunna skapa den förståelse vi eftersträvar har en hermeneutisk kunskapssyn används samt ett deduktivt angreppssätt. Vi har använt oss av ett externt perspektiv och med det menar vi att vi inte har någon kontakt till bolagen.</p><p>Bolagsstyrning kan ske genom ett flertal olika styrverktyg. I denna uppsats har vi inriktat oss på den svenska bolagskoden och COSO-modellen. Vår litteraturöversikt och analysering av empirin har resulterat i att bolagsstyrningen har betydelse på ömsesidiga försäkringsbolags lönsamhet. Främst vill vi framhäva COSO-modellen tillsammans med att styrelsen bör bestå av en blandning av medlemmar utifrån och inifrån samt att styrelsen bör vara oberoende men inte väljas om för ofta, har betydelse för ömsesidiga försäkringsbolags lönsamhet.</p>
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA/oai:DiVA.org:umu-1059 |
| Date | January 2007 |
| Creators | Nilsson, Karoline, Lindhult, Erik |
| Publisher | Umeå University, Umeå School of Business, Umeå University, Umeå School of Business, Umeå : Handelshögskolan vid Umeå universitet |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, text |
Page generated in 0.0019 seconds