Uppsatsen undersöker hur socialt arbetsintegrerande företag påverkar samhällets ekonomi genom att identifiera hur kommun, landsting, försäkringskassan och arbetsförmedlingen påverkas av verksamheten. Använd metod är ett socioekonomiskt bokslut över ett av de största socialt arbetsintegrerande företagen i Norrköping; Prosanitas AB. Djupintervjuer med deltagarna på det socialt arbetsintegrerande företaget genomförs med målet att ta reda på hur relationen med de identifierade aktörerna har förändrats före och efter de började i företaget. Medelvärden från intervjustudien analyseras tillsammans med offentliga prislistor från de identifierade aktörerna för att omvandla de externa effekterna till monetära enheter. Resultatet visar att samhällsvinsten är 18 gånger högre än den företagsekonomiska vinsten samt att samhällsvinsten per deltagare är ungefär 83 000 kronor årligen. Slutsatsen är att socialt arbetsintegrerande företag är samhällsekonomiskt lönsamma, dock förlorar kommunen marginellt på verksamheten. Policyimplikationen som kan dras av studien är att ett regelverk eller en klassificering behövs för att kunna urskilja seriösa från oseriösa aktörer på marknaden. Vilket skulle minska agentkostnaden för olika myndigheter och företag och på så sätt även få dem att våga investera i socialt arbetsintegrerande företag, något som i sin tur ökar samhällsnyttan. Nyckelord: Socialt Arbetsintegrerande Företag, Socioekonomiskt Bokslut, Norrköpings Kommun, Samhällskalkyl, / This study investigates how social enterprises affect the national economy by identifying the influence of the country council, the municipality, the health insurance office and the employment bureau. The method used is a cost benefit analysis, applied on one of the largest social enterprises in Norrköping; Prosanitas AB. In-depth interviews with enterprise participants are performed in order to investigate how their relationship with the identified actors has changed before and after they entered the enterprise. The mean values that emerged from the interviews are analyzed with public price lists from the identified external actors, in order to transform the effects into monetary units. The analysis shows that social profit is 18 times higher than the business profit and that the social profit per participant is approximately 83 000 SEK a year. The conclusion states that social enterprises are economically profitable, however, the municipality loses marginally. The policy implication indicates that a set of rules or classification is needed to distinguish serious from unserious companies. This would reduce agent costs for agencies and companies, providing them opportunity to invest in social enterprises. Key words: Social Enterprises, Cost Benefit Analysis, Norrköping, Sweden, National Economy, Prosanitas
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:liu-129841 |
| Date | January 2016 |
| Creators | Eriksson, Kristin, Göransson, jessica |
| Publisher | Linköpings universitet, Nationalekonomi, Linköpings universitet, Nationalekonomi |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0024 seconds