Syftet med denna studie är att utifrån en medieanalys synliggöra framträdande diskurser kring ungdomskriminalitet kopplat till socialtjänstens arbete när det gäller barn och unga. Med stöd i kritisk diskursanalys inspirerad av Fairclough har 59 artiklar analyserats. Tre framträdande diskurser har identifierats: diskursen om den nya brottsligheten, diskursen om den otillräckliga socialtjänsten samt diskursen om kampen mellan hårda och mjuka åtgärder. Resultatet visar att media framställer ungdomskriminaliteten som ett nytt fenomen där utövande av brott förutsätter svaga band på en kollektiv nivå. Den nya brottsligheten presenteras som en avvikelse från den normala ungdomsbrottsligheten. Socialtjänsten beskrivs vara en viktig aktör i kampen mot ungdomskriminaliteten, men kritiseras samtidigt för sitt bristande engagemang. Hur ungdomsbrottsligheten ska hanteras delar samhället i två bestämda läger där den ena parten kräver hårdare tag, vilket bland annat innebär förslag om hårdare straff; medan den andra sidan efterlyser mjukare och förebyggande insatser. Genomgående i diskurserna förekommer uttalanden från svenska politiker vilket visar att politiken har en betydande roll i diskussionen gällande hur ungdomsbrottsligheten bör förstås och bekämpas. Studien understryker hur medias framställning bidrar till konstruktionen av hur ett fenomen som ungdomsbrottslighet i relation till socialtjänstens arbete bör förstås. / The purpose of this study is to highlight prominent discourses within mass media concerning young people who commit crimes; and how responsible actors such as the social services are considered to handle this phenomenon. Based on a critical discourse approach inspired by Fairclough, 59 articles have been analyzed. Three prominent discourses have been identified: the discourse on the new crime, the discourse on inadequate social services and the discourse on the struggle between hard and soft measures. The results suggests that the media present juvenile delinquency as a new kind of phenomenon which presupposes weak collective ties. The new type of crime is also considered to deviate from an earlier form of normal crime. The social services are described as an important agent in the fight against juvenile delinquency. The criticism that is presented by the media consists of the social services' lack of commitment. How juvenile delinquency is to be solved divides society into two specific camps where one part demands a tougher grip, which means, among other things, harsher punishments; while the other, softer side emphasizes the need for more preventive measures. Throughout the discourses, statements from Swedish politicians are embedded, which illustrates the impact that politicians have in the discussion regarding how juvenile delinquency are to be understood and combated. The study underlines how the media presentation becomes an important factor in the linguistic construction of how a phenomenon, such as juvenile delinquency in relation to social services, is to be understood.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hj-55799 |
| Date | January 2022 |
| Creators | Ihsan, Riam, Jöbstl, Rebecka |
| Publisher | Jönköping University, HHJ, Avd. för socialt arbete |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0023 seconds