Bakgrund: Akutmottagningar har genom åren fått en större volym av patienter, men vårdutrymmen har inte varit i fas med antal besökare. Patienter upplever att trånga utrymmen och väntetiderna orsakas av underbemanning, tidsbrist eller bristande patientsäkerhet. Akuta händelser kan utlösa övergående stressreaktioner hos involverade och stressbelastningen kan vara så stor att den leder till en posttraumatisk stress reaktion. Syfte: Att skapa en översikt kring sjuksköterskors erfarenheter av sekundär traumatisk stress vid akut omhändertagande av patienter på akutmottagningar. Metod: En allmän litteraturöversikt med sex kvalitativa artiklar och fem kvantitativa artiklar samt en artikel med mixed-method analyseras. En kvalitativ analysmetod användes för att hitta likheter och skillnader i artiklarnas resultat, metod och syfte. Resultat: Sjuksköterskor kunde utveckla sekundär traumatisk stress på grund av organisatoriska faktorer, vårdrelationens faktorer och vårdkulturella faktorer till sekundär traumatisk stress. Dessa kunde leda till utvecklandet av somatiska och psykosomatiska symtom vilket i sin tur påverkade omhändertagandet på akutmottagningen ogynnsamt. Detta kunde även bidra till osäker omvårdnad samt sämre teamsamverkan på grund av kommunikationsbrist. Slutsats: En överidentifiering med patienten eller hög arbetsbelastning ökade risken för utvecklingen på någon form av symtom eller traumatisering vilket kunde medföra att vårdrelationen försämrades eller begränsade patienten från att delta i sin egen omvårdnad. / Background: Emergency departments have received a larger volume of patients, but the care facilities have not been in phase with the increase in the number of visitors. Waiting times are caused by understaffing, lack of time with the patient or patient uncertainty. Acute events can trigger transient stress reactions in those involved and, in some patients, the stress load can be so immence that it leads to a post-traumatic stress reaction. Aim: To create an overview of nurses' experiences of secondary traumatic stress in acute care of patients. Method: A general literature review with six qualitative, five quantitative as well as an article with mixed method is analyzed. Results: development of secondary traumatic stress due to organizational factors, care relationship factors and care cultural factors to secondary traumatic stress was notable. These could lead to the somatic and psychosomatic symptoms, which had a negative impact on the care of patients at the emergency room. This could also contribute to insecure nursing as well as poor team collaboration due to lack of communication. Conclusion: A high workload increased the risk that nurses would develop symptoms or traumatization which could limit patients' participation and cause a care relationship to fail.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mdh-48130 |
| Date | January 2020 |
| Creators | Leon, Dyanne, Aden Souleiman, Hamdi |
| Publisher | Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0022 seconds