För att främja hållbar byggande har det nu i drygt 20 år funnits olika certifieringssystem där byggnaders funktion och utforming betygssatts enligt olika hållbarhetsaspekter. På senare år har detta utvecklats till nya certifieringssystem som tar ett mer övergripande perspektiv och tittar på hur planeringen av hela stadsdelar är gjord. Ett av dessa certifingssystem för stadsdelar är BREEAM Communities som har utvecklats i England men som håller på att anpassas för svenska förhållanden. Som ett steg i processen för att genomföra svenskanpassning har Sweden Green Building Council (SGBC) genomfört ett tjugotal workshopar där olika svenska stadsutveckingsprojekt har testats mot den brittiska versionen för att se vilka problem och skiljelinjer som uppstår när ett brittiskt certyfieringssystem appliceras på svenska sammanhang. Med syfte att öka kunskapen om varför kommuner ska intressera sig för att certifiera planeringen av en stadsdel enligt BREEAM Communities presenterar denna uppsats resultatet av samtal med personer som medverkat vid, och analys av dokumentationen från dessa workshopar. Utifrån detta har tre stora kategorier av mervärden kunnat identifieras, vila ställer väl överens med de som tidigare liknande forskning hittat. För det första ger en certifiering en möjlighet att markandsföra både själva området som planeras men också kommunen i stort för att kunna konkurera med andra kommuner om att locka till sig företag och innvånare. För det andra utgör certifieringssystemet en slags checklista för vad som ska behandlas när i planprocessen vilket ger stöd till den enskilda planeraren som känner att man gör rätt sak vid rätt tidpunkt. Checklistan ger dessutom stöd i argumentationen om att hållbarhetsaspekter som tidigare inte beaktats borde göra det. Detta leder sedan till det tredje mervärdet då fler aspekter blir beaktade gör att stadsdelen blir mer hållbar enligt den definition av hållbarhet som BREEAM Communities ställer upp. Hur stora merkostnader som detta innebär är oklart men de flesta som samtal förts med och också workshoparna pekade på att de flesta utredningar som krävs görs ändå och storleken på merkostnaderna därför handlar mycket om hur svenskanpassningen genomförs. En annan oro kring merkostnaderna var också hur mycket extra arbete som dokumentationen av processen skulle kräva. För att främja hållbar stadsplanering gäller det att BREEAM Communities i framtiden hamnar på en bra balans mellan dessa mervärden och merkostnader. Som diskusteras i slutet på denna uppsats behöver processen i sig alltså checklistan bli det intressanta mervärdet. Detta då det ger en situation där certifieringsysstemets innehåll kan ifrågasättas på ett annat sätt än om marknadsföringsvärdet med certifieringsystemet anses vara det stora mervärdet. Samtidigt måste också certifieringsystemet innebära lite merkostnader för att driva utvecklingen så att det krävs något mer än det som redan görs idag för att följa systemets krav. / In over 20 years there have existed assessment methods promote sustainable buildings. In recent years this has developed into several assessment methods of communities, which leads to bigger and more holistic perspectives on urban planning. One of these assessment methods is BREEAM Communities which is developed by English researchers for an English context. Now however, Sweden Green Buidling Council, is adapting BREEAM Communities to the Swedish context. As a part of the adapting process, just over 20 workshops have been held where the differences between Swedish planning practice and the English assessment method were discussed. With the purpose of understanding why municipalities should use BREEAM Communities when planning urban communities this thesis presents the results of interviews with participants and also analyses of the documentation from these workshops. In this thesis, three different types of potential added value are identified for municipalities when using BREEAM Communities. Firstly, certifying the planning of an area gives opportunities for the marketing of the area as well as the municipality as a whole. Secondly, the assessment method is also a checklist stating what should be done when in the planning process. This gives the planers confident in what they are doing and helps them arguing for important sustainability aspects which had not been considered otherwhise. This leads to the third added value which is that the community which the planning considers will be a more sustainable one, using the definition of sustainability which BREEAM Communities implies. However, there are also added costs connected to using BREEAM Communities. These costs are related to the investigations, documentation of the process and so on which the assessment method demands. How big these costs are have been difficult to quantify and is quite dependent on the result of the ongoing adaptaion. The important point which is discussed in the end of this thesis is what these added values and cost means potential of BREEAM Communities to drive the change of sustainable urban planning in Sweden. In this discussion it is clear that the added values for the process and the checklist have to become more interesting than the opportunities for marketing since such situation makes a discussion possible about what should be considered and not in Swedish urban planning. At the same time the BREEAM Communities also has to demand more from the planning process than what is usually done in order to drive the development of more sutainable urban planning.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kth-152340 |
| Date | January 2014 |
| Creators | Lind, Jonas |
| Publisher | KTH, Urbana och regionala studier |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | SoM EX ; 2014-24 |
Page generated in 0.003 seconds