Syftet med studien var att undersöka kulturell mångfald i bilderböcker på svenska som är riktade mot barn mellan 0-6 år. Projektet skulle bidra med ytterligare kunskap om representationer av kulturell mångfald i barnlitteraturen. Projektet resulterade i ett förslag på hur en bokserie som inkluderar kulturell mångfalds framsidor kan se ut på den nuvarande svenska marknaden. Tidigare studier inom barnlitteratur handlar främst om genus- och könsrelaterade frågor. Därför var det av intresse att titta på den kulturella mångfalden i barnlitteraturen eftersom studier med detta fokus var en bristvara, speciellt i Sverige. Frågeställningarna löd: Hur ser representationen av kulturell mångfald ut i bilderböcker, riktade mot barn 0-6 år i Sverige? Vilka designelement har generellt använts under de senaste 5 åren på bilderböckers framsidor när de är riktade till barn på 0-6 år i Sverige? Projektet utgick från följande teoretiska ramverk: kulturell mångfald, barnens inlärning, representation och semiotik, identifikation och identitet, visuell forskning och designelement. Kulturell mångfald användes för att förstå och definiera fenomenet. Barnens inlärning användes för att få en djupare förståelse för bokens roll i barnets liv. Representation och semiotik användes för att förstå kopplingen mellan tecken och budskapet det ger, samt för att kunna ta ut tecken från de analyserade framsidorna. Identifikation och identitet användes för att förstå hur karaktärerna som representeras kan påverka barnen. Visuell forskning användes som en grund i hur analysen av framsidorna skulle gå till. Designelement användes för att gå djupare in på de utvalda delarna som skulle analyseras i analysen av framsidorna. Metoden som användes var en kvantitativ innehållsanalys då den gav möjligheten att analysera ett större utbud analysenheter. Urvalet bestod av framsidor på bilderböcker på svenska riktade till barn från 0-6 år. Dessa böcker hämtades slumpmässigt från Karlstad stadsbibliotekets utbud då dessa är tillgängliga för allmänheten. Analysen visade att det finns en brist på karaktärer med mörkare hudfärg och att det var en relativt jämn uppdelning mellan karaktärer med mörk och ljus hårfärg. Resultatet visade även att det var vanligast att inte inkludera namn eller ha påhittade namn på framsidorna. Men de gånger namn nämns var inget med ett helt utländskt ursprung representerat. Slutligen visade analysen att kulturella symboler knappt representerades och ifall det gjorde det så handlade det bara om jul. Resultatet på designelementen visade att den vanligaste generella färger var blå, den vanligaste färgen på titeln var röd och den vanligaste färgen på den övriga texten är svart. All text var generellt skriven med teckenfamiljen san-serif där titeln skrevs i versaler och den övriga texten skrevs med gemena bokstäver. Textens typografiska helhet var asymmetrisk och karaktärerna placerades generellt i mitten av sidan. Slutsatserna lyder att kulturell mångfald till viss del inkluderas på framsidorna av bilderböckerna men att det finns stort rum för utveckling. Det som var positivt var inkluderingen av många hårfärger. Men i övrigt behövs mer mångfald implementeras, exempelvis mer karaktärer med mörkare hudtoner och namn som endast har utländsk härkomst. / The purpose of the study was to analyze cultural diversity in Swedish picture books for kids between the ages of 0-6. The project’s ambition was to contribute with further knowledge about representations of cultural diversity in children's literature. The project produced a proposal for how a series of picture book front pages that include cultural diversity can look in the current Swedish market. Previous studies in the children's literature field mainly focus on sex- and gender-related issues. It was therefore interesting to instead look at the subject of cultural diversity in children's literature because studies with this phenomenon as focus are lacking, especially in Sweden. The questions were: What does the representation of cultural diversity look like in Swedish picture books aimed at children aged 0-6? Which design elements have been applied most frequently on the covers of picture books aimed at children aged 0-6 in Sweden during the last 5 years? The project was based on the following theoretical frameworks: cultural diversity, children's learning, representation and semiotics, identification and identity, the visual research and design elements. Cultural diversity was used for a better understanding and defining of the issue. The children's learning was used to gain a deeper comprehension of the book's role in the child's life. Representation and semiotics were used to understand the connection between signs and the message they carry, as well as being able to get an accurate knowledge about signs from the analyzed covers for further applications. Identification & identity was used to understand how the representation of characters can affect the children. The visual research was used as a basis for the analysis of the covers. Design elements were used for a more detailed analysis of picture book cover’s selected parts. The method used for this study was a quantitative content analysis since it gave the opportunity to analyze a vast range of analysis units. The selection consisted of picture book covers in Swedish aimed at children aged 0-6. These books were selected randomly from the Karlstad city library's collection for the reason that these books are accessible to the public. The analysis revealed that there is a lack of representation of darked skin characters, but the representation of dark-colored hair and light-colored hair were relatively equal. The results also showed that it was most common not to include character names or to have made-up names on the covers. Nevertheless when names were mentioned, there was no clear connection between the name and cultural variation. Finally, the analysis showed that cultural symbols were barely represented, and in those few times that it was represented Christmas was the only theme. The result on the design elements showed that the most common general color was blue, the most common color of the title was red and the most frequent color of the rest of the text was black. All texts were generally written with the san-serif character family where the title was written in capitals and the rest of the text was written in lowercase letters. The overall of the text typographical was asymmetrical and the characters were generally placed in the middle of the page. The conclusions are that the representation of cultural diversity is to some extent included on the covers of the picture books, however there are plenty of areas in need of improvement. The most positive was the inclusion of different hair colors, otherwise more diversity aspects needed to be implemented, for example more characters with darker skin tones and names with diversal origins.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kau-95169 |
| Date | January 2023 |
| Creators | Djalali Dehghani, Mina, Lassfolk, Emilia |
| Publisher | Karlstads universitet, Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf, application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess, info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0032 seconds