I den urbaniseringstrend som pågår och ansträngda situation som den moderna människan orsakat, behöver naturen skapa sig ny motståndskraft i tidsepoken antropocen. Om ekonomi och människor ska kunna fortsätta utvecklas behöver hela samhället bli bättre på att förhålla sig inom jordens planetära gränser. I takt med att förtätningar i städer sker riskerar grönområden försvinna eller transformeras till hårdgjorda ytor. Samhället måste ta ett större krafttag eftersom grönstrukturer och ekosystemtjänster bidrar med flera viktiga uppgifter. Förutom att grönområden har betydelse i uppfyllandet av olika klimat- och miljömål inom Agenda 2030, behöver beslutsfattare också utbildas från ett bredare biosfäriskt perspektiv. Om miljöarbetet bromsas upp av en bristfällig stadsplanering på lokal nivå, kan en lösning vara att ta fram olika förbättringsförslag för en grönare stadsplanering. Studiens syfte är att undersöka hur gröna skolgårdar kan bidra till social-ekolgisk resiliens i urbana miljöer, skapa välbefinnande och pedagogiska förtjänster för barn, samt belysa viktiga faktorer som myndigheter, kommuner och stadsplanerare bör beakta vid transformering av en befintlig svensk urban skolgård. Målet med studien har varit att presentera ett gestaltningsförslag, med en typisk svensk urban skolgård som utgångspunkt, utformat mer som ett sammanflätat social-ekologiskt system. Som verktyg för detta ändamål användes ett interaktivt metodupplägg, där kunskap mellan miljövetare och arkitekt integrerades. Genom en fallstudie utförd på Adolf Fredriks musikklassers skolgård i centrala Stockholm visar studien på möjligheten till att skapa nya planeringsstrategier för att barn ska få ett mer kvalitativt utrymme i den urbana miljön. Genom ett litteraturunderlag från tidigare forskning pekar resultat på att ett ökat fokus på ekosystembaserad förvaltning av skolgårdar och ett pedagogiskt lärande utomhus har god potential för att öka välbefinnande hos barn i urbana miljöer. Studiens resultat belyser hur bevarande av arter, ekosystem och dess ekosystemtjänster kan få förbättrat utrymme till att på skolgårdar frodas mer i samklang med barnen. Studien visar även att interaktiv forskning, mellan arkitekt och miljövetare, har möjlighet att konkretisera resultat som kan fungera vägledande med en metodik som även kan appliceras för att göra våra universitetsområden miljövänligare och mer resilienta. Om studiens resultat får tillräckliga spridningseffekter med att gå från ritbord till verklig handling, lämnas öppet för framtida studier att utforska. Om barn ska inspireras till ett större miljöengagemang i samhället, är en bra start att börja transformera Sveriges urbana skolgårdsytor mer som urbana grönområden. / In the ongoing urbanization trend and the strained situation caused by modern man, nature needs to create new resilience in the Anthropocene era. If economy and people are to be able to continue to develop, the earths planetary boundaries need to be taken in consideration by its inhabitants. As urban densification occurs, green areas risk disappearing or being transformed into hard surfaces. Society must therefore take a greater step because green structures and ecosystem services contribute to several important tasks. In addition to the fact that green areas are important in the fulfillment of various climate and environmental goals within Agenda 2030, decisionmakers also need to be educated from the biospheric perspective. If environmental work is slowed down by inadequate urban planning at the local level, a solution may be to develop improvement proposals for a greener urban planning. The purpose of the report is to investigate how green schoolyards can contribute to social-ecological resilience in urban environments, create well-being and educational benefits for children, and highlight factors that authorities, municipalities and urban planners should consider when transforming an existing Swedish urban schoolyard. The goal of the study has been to present a design proposal, with a typical Swedish urban school yard as a starting point, designed more like an intertwined social-ecological system. As a tool for this purpose, an interactive methodology was used, where knowledge between an environmental scientist and architect was integrated. Through a case study carried out at Adolf Fredrik's music class schoolyard in central Stockholm, the study shows the possibility of creating new planning strategies for children to have a more qualitative space in the urban environment. Through a literature from previous research, results indicate that an increased focus on ecosystem-based management of schoolyards and pedagogical learning outdoors has good potential for increasing the well-being of children in urban environments. The study's results highlight how the conservation of species, ecosystems and their ecosystem services can be improved in order to thrive in schoolyards more in harmony with the children. The study also shows that interactive research, between architect and environmental scientist, can concretize results that can serve as guidelines a methodology that can also be applied to make our university campuses more environmentally friendly and more resilient. Whether the study's findings have sufficient spillover effects to move from the drawing board to real action is left open for future studies to explore. If children are to be inspired to a greater environmental commitment in society, a good start is to transform Sweden's urban schoolyard areas more like urban green areas.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hig-45021 |
| Date | January 2024 |
| Creators | Fredrik, Wallström |
| Publisher | Högskolan i Gävle, Miljövetenskap |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0026 seconds