Bakgrund: Diabetes typ-1 är en kronisk sjukdom med livslång behandling som kräver daglig egenvård. Sjukdomen kan orsaka akuta som såväl långsiktiga livshotande komplikationer. Förekomsten av sjukdomen hos barn ökar i Sverige och globalt. Unga barn besitter inte förmågan att ansvara över behandlingen och därför blir föräldrarna behandlingsansvariga. I sjuksköterskans omvårdnadsansvar ingår bland annat personcentrerad vård. Kärnkompetensen personcentrerad vård innebär att vårdpersonalen ser hela individen och gör denne delaktig i sin vård. Vidare bör en personcentrerad vård samverka med en familjecentrerad vård, där familjen betraktas som en helhet då sjukdomen ger upphov till olika upplevelser hos familjemedlemmarna. Syfte: Att beskriva föräldrars erfarenhet av att ha barn med diabetes typ-1. Metod: En litteraturöversikt baserad på tio kvalitativa originalartiklar. Till databassökningen användes Cinahl Complete och PubMed. De ämnesord som användes vid sökningarna i databaserna var – diabetes mellitus typ 1, parent, life experiences och life style changes. Analysen genomfördes med inspiration av Fribergs metod. Kvalitetsgranskningen utfördes med hjälp av sju av Fribergs 14 föreslagna granskningsfrågor. Resultat: I litteraturöversiktens resultat framkom tre teman; ”Erfarenheter av en förändrad vardag”, ”Erfarenheter av ständig oro” och ”Erfarenheter av det stora ansvaret”. Diagnostillfället upplevdes av föräldrarna som ett tillfälle präglad av rädsla, chock och sorg. Sjukdomen förändrade föräldrarnas vardag och för att hantera den förändrade vardagen var en anpassning nödvändig. Sjukdomen innebar en ständig rädsla hos föräldrarna som oroade sig över flera faktorer kopplat till sitt barns sjukdom, hälsa samt föräldrarnas förmåga att hantera barnets sjukdom. Vidare framkom att föräldrarna behövde bära ett stort ansvar som bland annat innefattade övervakning av barnet, ständig kontakt med barnets skola, svårigheter att lämna bort barnet samt daglig omvårdnad och behandling kopplat till barnets sjukdom. Ett ansvar som upplevdes utmanande och överväldigande. Slutsats: Resultatet visar att föräldrar till barn med diabetes typ-1 lever med en oro och ett stort ansvar som påverkar det dagliga livet. Att förstå föräldrarnas upplevelser och erbjuda stöd är av vikt för att förhindra ohälsa och främja livskvalité hos föräldrarna. / Background: Diabetes typ-1 is a chronic disease with lifelong treatment that requires daily self-care. The disease can cause acute as well as long-term life-threatening complications. The incidence of the disease in children is increasing in Sweden and globally. Young children do not possess the ability to be responsible for the treatment and therefore the parents become responsible for the treatment. The nurse’s responsibilities includes, among other things, person-centred care. The core competence of person-centred care means that the care staff sees the whole individual and involving them in their own care. Furthermore, a person-centred care should cooperate with a family-centred care, where the family is considered as a whole, as the illness gives rise to different experiences in the family members. Aim: To describe parents’ experience of having children with diabetes typ-1. Method: A literature review based on ten qualitative original articles. Cinahl Complete and PubMed were used for the database search. The keywords used in the searches in the databases were – diabetes mellitus typ 1, parent, life experiences and life style changes. The analysis was carried out with inspiration from Friberg’s method, and the quality review was carried out using seven of Friberg’s 14 suggested review questions. Results: In the results of the literature review, three themes emerged: “Experiences of a changed daily life”, “Experiences of constant worry” and “Experiences of the great responsibility”. The diagnosis was experienced by the parents as an occasion characterized by fear, shock, and sadness. The disease changed the parents' everyday life and an adaptation was necessary to manage the changes. The disease meant a constant fear for the parents who worried about several factors linked to their child’s illness and health but also connected to their own ability to handle the child’s illness. Furthermore, it emerged that the parents needed to handle a great deal of responsibility, which included, among other things, monitoring their child, constant contact with the child’s school, difficulties in leaving the child as well as daily care and treatment linked to the child’s illness. A responsibility that was experienced as challenging and overwhelming. Conclusions: The results shows that parents of children with diabetes typ-1 live with a concern and a great responsibility that affects their daily life. Understanding the parents’ experiences and offering support is important to prevent unhealth and promote the parent’s quality of life.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:esh-10789 |
| Date | January 2024 |
| Creators | Wallin Andreasson, Johanna, Zingmark, Kim |
| Publisher | Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för vårdvetenskap |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0186 seconds