År 2017 infördes en energiskattenedsättning som kraftigt reducerade elpriset för vissa datacenter som uppfyllde i lagen uppställda villkor. Ett av målen med nedsättningen var att Sverige skulle locka till sig multinationella företag som verkar inom datacenterbranschen. Som exempel på sådana företag gavs bland annat Facebook, Google och Apple. Energiskattenedsättningen utsattes för kritik, bland annat då nedsättningen ansågs gynna amerikanska techjättar framför inhemska colocation-datacenter I juli 2023 slopades lagen, där ett argument var generellt ökande utgifter för el till följd av ukrainakriget. Nedsättningen har granskats av Riksrevisionen, som kom fram till att nedsättningen träffade fel på flera (politiska) sätt. I uppsatsen undersöks om det, på ett tydligt sätt, framgår huruvida Sverige brutit mot EU:s regler om statliga stöd vid införandet av energiskattenedsättningen samt genom resultatet av nedsättningen. Anledningen till att energiskattenedsättningen för datacenter inledningsvis utreddes var datacentrens internationella konkurrenssituation. Sveriges elkostnad för datacenter ansågs som ett hinder för att locka etableringar av datacenter till Sverige. För att kunna införa energiskattenedsättningen behövde dock EU:s regler om statliga stöd beaktas. Av hänsyn därtill gjordes vissa justeringar i den svenska lagstiftningen, för att sedan kunna införa energiskattenedsättningen med stöd i art. 44 GBER. Energiskattenedsättningen infördes i huvudsak i 11 kap. energiskattelagen. En del justeringar av nedsättningen genomfördes efterhand, så att fler datacenter skulle omfattas av nedsättningen. Samtidigt kom Skatteverket relativt tidigt med ett ställningstagande att colocation-datacenter inte omfattades av nedsättningen. Ställningstagandet medförde att färre datacenter kunde ta del av nedsättningen, trots justeringen som gjordes för att omfatta fler. Villkoren som måste uppfyllas i art. 44 GBER undersöks i uppsatsen i förhållande till svensk lag, förarbetsuttalanden och verkligt utfall. Det görs för att undersöka om reglerna om statliga stöd följts när energiskattenedsättningen infördes och var aktuell. Av denna utredning framgår inte med tydlighet att Sverige skulle ha brutit mot reglerna om statliga stöd. I stället framgår att hänsyn tagits till statsstödsreglerna genom att undersöka olika alternativ för nedsättningen, samt genom att anpassa den svenska regleringen för att uppnå villkoren i art. 44 GBER.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kau-96810 |
| Date | January 2023 |
| Creators | Broström, Pernilla |
| Publisher | Karlstads universitet |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0028 seconds