Bakgrund: Digitala kontaktvägar har fått en framträdande roll inom primärvården. Genom digitala kontaktvägar ska individen stå i centrum och öka förmågan att hantera sin sjukdom. Egenvårdsråd är högt prioriterade för patienter med kroniskt obstruktiv lungsjukdom och syftar till att minska symtom, förebygga exacerbationer, öka fysisk aktivitet, förhindra sjukdomsprogression och minskad dödlighet. Syftet: var att belysa vilka erfarenheter patienter med KOL har av egenvårdsråd genom en digitaliserad kontakt med vården. Utifrån litteraturöversiktens 14 kvalitativa artiklar framkom tre huvudkategorier: från fysiska till digitala kontaktvägar, erfarenheter av att möta distriktssköterskan på skärmen och digitala egenvårdsråd. Metod: Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie med induktiv ansats. Resultat: Digitala egenvårdsråd ansågs vara ett användbart komplement, inte som en ersättning till fysiska besök hos distriktssköterskan. Konklusion: Den samlade kunskapen från föreliggande studie kan ligga till grund för att distriktssköterskor och verksamhetschefer inom primärvården får en bättre förståelse kring hur egenvårdsråd uppfattas av patienterna, i takt med att deras kunskaper och upplevelser förändras med den digitala utvecklingen. Det vetenskapliga underlaget är begränsat och framtida forskning bör fokusera på en större enkätundersökning för att kunna dra slutsatser av hur digitala egenvårdsråd påverkar patienter med kroniskt obstruktiv lungsjukdom. / Backround: Digital contact path have gained a prominent role in primary care. Through digital contact path, the individual should be at the center of attention and increase the ability to manage their illness. Self-management is a high priority in COPD care and aims to reduce symptoms, prevent exacerbations, increase physical activity, prevent disease progression and reduce mortality. The aim: was to investigate COPD patients' experiences of self-management advice through digitally mediated care. Based on the literature review's 14 qualitative articles, three main categories emerged: from physical to digital contact paths, experiences of meeting the district nurse on the screen and digital self-management advice. Methods: The method used was a systematic literature review with an inductive approach. Results: Digital self-management advice was considered a useful supplement, but never a substitute for physical visits to the district nurse. Conclusion: The collected knowledge from the study could contribute to district nurses and operational managers within primary care gaining a better understanding of how patients perceive self-management advice, as their knowledge and experiences change with digital development. The scientific basis is limited, future research should focus on a larger survey to be able to draw conclusions about how digital self-management advice affects COPD patients.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hh-51901 |
| Date | January 2023 |
| Creators | Hasselberg, Louise, Larsson, Frida |
| Publisher | Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0021 seconds