No description available.

Background: Chronic Obstructive Pulmonary Disease (COPD) is a global problem with about 251 million people affected globally in the year 2016. There are many risk factors that can lead to the development of COPD, with smoking and old age being the most common risk factors. Chronic Obstructive Pulmonary Disease wholly affects the persons live accompanied by symptoms such as difficulty in breathing, anxiety, coughing, increment in the production of phlegm, and tiredness. Aim: the aim of the study was to describe the experiences of people living with Chronic Obstructive Pulmonary Disease. Methodology: A literature-based study was conducted with ten qualitative articles obtained from the database CINAHL and PUBMED. The studies were subjected to a quality analysis and Friberg’s step analysis. Article searches were conducted between 2020 and 2021. Results: The results of the articles were interpreted into a new result describing the daily struggles of people living with COPD. A main theme “when everyday life becomes a struggle for survival” and four subthemes were identified. Conclusion: COPD effects the persons live in a lot of ways. People experience many limitations in their lives with the experience of guilt and shame being the strongest. To be able to minimize the suffering of people with COPD in the future, there is a much needed development in the nursing field and in the health sector on what it is like for people to live with COPD.

Introduktion: tuberkulos går tillbaka ända till stenåldern och det var inte förrän på 1800-talet som Robert Koch upptäckte att det var Mycobacterium tuberculosis (M. tuberculosis) som orsakade tuberkulos. Idag drabbas cirka 10 miljoner årligen av tuberkulos och år 2017 uppstod cirka 600 000 nya fall av multiresistent tuberkulos (MDR-TB). M. tuberculosis är en bakterie med en unik cellvägg bestående av en hög koncentration av mykolsyra. Bakteriens fettrika cellvägg kan i sin tur fungera som en barriär mot läkemedel som behandlar tuberkulos, vilket gör sjukdomen svårbehandlad. Tuberkulos smittar via små luftburna droppar men det är bara cirka 10 % av alla som smittas som drabbas av sjukdomssymtom. Tuberkulos diagnosticeras vanligen med hjälp av sputumprover från de djupa luftvägarna och för att finna resistens för läkemedel görs bakterieodlingar i flytande eller fast medium. Tuberkulos behandlas med en kombination av flera olika läkemedel. Standardbehandlingen (HRZE) som används vid behandling av tuberkulos består av isoniazid, rifampicin, pyrazinamid och etambutol. Vid en felaktig eller ofullständig behandling med dessa läkemedel kan bakterien utveckla resistens och MDR-TB kan uppstå.  Vid MDR-TB är patienten vanligtvis resistent mot isoniazid och rifampicin vilket gör sjukdomen svår att behandla och en annan kombination av läkemedel behövs. Bedaquiline, delamanid och pretomanid är nyutvecklade läkemedel som förhoppningsvis ska kunna användas hos patienter med MDR-TB. Syfte: syftet med arbetet var att undersöka effekten och potentiella risker med bedaquiline, delamanid och pretomanid vid behandling av MDR-TB. Metod: artiklar till litteraturstudien erhölls från databaserna PubMed och ClinicalTrials där totalt 7 artiklar valdes ut för att granska effekten samt risken med bedaquiline, delamanid och pretomanid hos patienter med MDR-TB. Resultat: det erhållna resultatet från artiklarna erhölls genom att framförallt analysera den primära utkomsten. Alla artiklar tyder på att bedaquiline, delamanid samt pretomanid har en god effektiv baktericid effekt på M. tuberculosis och kan möjligtvis förkorta behandlingsperioden. Men alla läkemedel gav även ett flertal biverkningar så som, huvudvärk, illamående, yrsel, hyperurikemi och ett förlängt QT-intervall. Men biverkningarna klassades som milda till moderata. Diskussion: många biverkningar uppstod i studierna och endast ett fåtal deltagare deltog. Däremot observerads det att dessa nya kombinationer kan även minska utvecklingen av ytterligare resistens för läkemedel. Trots vissa avvikelser i studierna kan delamanid, bedaquiline och pretomanid vara nya alternativa behandlingar för MDR-TB. Men fler studier med en större studiepopulation behöver utföras för att säkerställa säkerheten samt effektiviteten av samtliga läkemedel. Men samtliga läkemedel visar lovande resultat i nuvarande studier för den framtida kampen mot MDR-TB. / Archeological findings of tuberculosis can be found way back to the Stone Age but it wasn’t before the 18th century that Robert Koch discovered that it was Mycobacterium tuberculosis (M. tuberculosis) who caused the disease tuberculosis. Current data indicates that approximately 10 million people are infected with tuberculosis each year and 600 000 new cases of multidrug resistance tuberculosis (MDR-TB) was observed in 2017.  Tuberculosis is a bacterium with a unique cell wall consisting of a high concentration of mycolic acid. The fatty cell wall of the bacteria can act as a barrier against antituberculotic drugs, making the disease difficult to treat. Tuberculosis is a disease who can be spread among people via airborne droplets but only about 10 % of all people who are infected are affected by disease symptoms.  Tuberculosis is usually diagnosed by spot-sputum samples from deep within the airways. Resistance to antituberculotic drugs are detected by culture growth of the bacteria on either a liquid or solid medium. Tuberculosis is treated with a combination of several different drugs such as isoniazide, rifampicine, pyrazinamide and ethambutol. Also called HRZE and is a standard regimen for tuberculosis. If treatment occurs incorrectly or is incomplete the bacteria can develop resistance to these drugs and MDR-TB can emerge. Patients with MDR-TB is usually resistant to either or both isoniazide and rifampicine which makes the disease difficult to treat and another combination of drugs is needed. Bedaquiline, delamanide and pretomanide are newly developed drugs that can hopefully be used in the treatment of MDR-TB. The purpose of the thesis was to analyze the efficacy and potential risks with bedaquiline, delamanide and pretomanide in the treatment of MDR-TB. The articles for this literature study were obtained from the two databases PubMed and ClinicalTrials. A total of 7 articles were chosen to analyze the efficacy and potential risks with bedaquiline, delamanide and pretomanid used in treatment in patients with MDR-TB. The result obtained from the articles was obtained by primarily analyzing the primary outcome from each article. All articles suggest that bedaquiline, delamanide and pretomanide have a favorable bactericidal efficacy against M. tuberculosis and may shorten the treatment period. However, all of the studied drugs produced numerous side effects such as headaches, nausea, dizziness, hyperuricemia and an extended QT interval. Although all the side effects that occurred in the studies were classified as mild to moderate. Many side effects occurred in the studies and only a few participants participated in each study. However, it was observed that the new combinations with bedaquiline, delamanide and pretomanide can reduce the development of additional drug resistance. Despite some deviations in the studies, bedaquiline, delamanide and pretomanid may be new alternative treatments for MDR-TB. But more studies with a larger study population is needed to ensure the safety profile and efficacy of all of the drugs above. However, bedaquiline, delamanide and pretomanid show promising results in current studies for the future fight against MDR-TB.

Bakgrund: Digitala kontaktvägar har fått en framträdande roll inom primärvården. Genom digitala kontaktvägar ska individen stå i centrum och öka förmågan att hantera sin sjukdom. Egenvårdsråd är högt prioriterade för patienter med kroniskt obstruktiv lungsjukdom och syftar till att minska symtom, förebygga exacerbationer, öka fysisk aktivitet, förhindra sjukdomsprogression och minskad dödlighet. Syftet: var att belysa vilka erfarenheter patienter med KOL har av egenvårdsråd genom en digitaliserad kontakt med vården. Utifrån litteraturöversiktens 14 kvalitativa artiklar framkom tre huvudkategorier: från fysiska till digitala kontaktvägar, erfarenheter av att möta distriktssköterskan på skärmen och digitala egenvårdsråd. Metod: Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie med induktiv ansats. Resultat: Digitala egenvårdsråd ansågs vara ett användbart komplement, inte som en ersättning till fysiska besök hos distriktssköterskan. Konklusion: Den samlade kunskapen från föreliggande studie kan ligga till grund för att distriktssköterskor och verksamhetschefer inom primärvården får en bättre förståelse kring hur egenvårdsråd uppfattas av patienterna, i takt med att deras kunskaper och upplevelser förändras med den digitala utvecklingen. Det vetenskapliga underlaget är begränsat och framtida forskning bör fokusera på en större enkätundersökning för att kunna dra slutsatser av hur digitala egenvårdsråd påverkar patienter med kroniskt obstruktiv lungsjukdom. / Backround: Digital contact path have gained a prominent role in primary care. Through digital contact path, the individual should be at the center of attention and increase the ability to manage their illness. Self-management is a high priority in COPD care and aims to reduce symptoms, prevent exacerbations, increase physical activity, prevent disease progression and reduce mortality. The aim: was to investigate COPD patients' experiences of self-management advice through digitally mediated care. Based on the literature review's 14 qualitative articles, three main categories emerged: from physical to digital contact paths, experiences of meeting the district nurse on the screen and digital self-management advice. Methods: The method used was a systematic literature review with an inductive approach. Results: Digital self-management advice was considered a useful supplement, but never a substitute for physical visits to the district nurse. Conclusion: The collected knowledge from the study could contribute to district nurses and operational managers within primary care gaining a better understanding of how patients perceive self-management advice, as their knowledge and experiences change with digital development. The scientific basis is limited, future research should focus on a larger survey to be able to draw conclusions about how digital self-management advice affects COPD patients.

Tuberkulos (tbc) är en luftburen droppsmitta orsakad av mykobakterium tuberkulosis. Tbc är den sjukdom som efter AIDS orsakar flest dödsfall, trots att botande behandling finns. Behandlingen är krävande för den tbc-smittade att genomgå och bygger på en kombination av en rad antibiotika som måste intas under minst sex månader. Ett avvikande i behandlingen kan resultera i att mykobakterium tuberkulosis blir resistent mot de ordinerade antibiotika. Följsamhet av långtidsbehandlingar som tbc-behandling graderas till 50 %. Syftet med litteraturstudien var att ur ett globalt perspektiv beskriva hur sjuksköterskan kan påverka följsamhet vid tbc-behandling i syfte att minska resistensutvecklingen av mykobakterium tuberkulosis. Studien genomfördes som en litteraturstudie där 12 vetenskapliga artiklar granskades och analyserades. Resultatet visar tydligt att specifika faktorer påverkar följsamhet och därigenom resistensutvecklingen. Faktorerna innefattar patientundervisning, behandlingsstrategier, omgivningens påverkan och stöd.  Undervisningen resulterar i att patienten får ökad förståelse för behandlingen. För att minska stigmatiseringen och det lidande den innebär för den tbc-smittade är även omgivningen i behov av ökad kunskap och information om tbc. Ett flertal studier visar att DOTS-strategin är betydelsefull för ökad följsamhet vid antituberkulos behandling. Litteraturstudien medför ett förslag om att sjuksköterskeprogrammet ska öka fokuseringen på följsamhet vid läkemedelsanvändning. Sjuksköterskan är i behov av att redan under grundutbildningen få kunskap om ansvarsfull antibiotikahantering som leder till en följsamhetsomtanke. / Tuberculosis (TB) is an airborne droplet infection caused by mycobacterium tuberculosis. TB is the disease after AIDS that is most deadly, even though curative treatment exists. The treatment is demanding for the TB-infected to undergo and consists of a combination of a number of antibiotics that must be administered for at least six months. A dissenting in anti-tuberculosis treatment might result in mycobacterium tuberculosis strains that are resistant to antibiotics. As adherence to long-term treatment is graded at a low percentage (50 %) the aim of the literature study was from a global perspective to develop a working-strategy for nurses that promote compliance in TB-treatment in order to reduce resistance development of mycobacterium tuberculosis. The study was conducted as a literature study where 12 research articles were reviewed and analyzed. The results describe specific factors that are essential to compliance. These factors comprise patient education, treatment strategies, social influences and support. As knowledge gives the patient a better understanding for the treatment it provokes compliance. The social environment of the TB-infected patient demands increased knowledge in order to reduce stigma. Several studies show that the DOTS strategy is important for increasing compliance in anti-tuberculosis treatment. The literature study results in a proposal for the nursing program to focus more on compliance in taking medication. The nursing program’s attendants need to gain knowledge about prudent antibiotic treatment that leads to a compliance concern.