I Sverige och Finland sker idag ett kontinuerligt och växande arbete för att skapa ökad resiliens och för att mer effektivt kunna förebygga och hantera risker, sårbarheter och hot. Grannländerna har rätt likartade utgångspunkter på en rad områden men när det kommer till krisberedskap valde Finland en annan väg än Sverige under 1990-talets slut. De avvecklade inte sin omfattande försörjningsberedskap fullt ut som Sverige gjorde. Sedan 2017 har svenska myndigheter arbetat intensivt med återuppbyggnaden av det civila försvaret och den svenska livsmedelsberedskapen. Återuppbyggnaden har öppnat ett fönster av möjligheter att påverka hur livsmedelsberedskapen ska se ut, för parallellt har Sverige fördjupat samarbetet med Finland på en rad säkerhetsrelaterade områden. Under 2021 tecknades ett samarbetsavtal om krisberedskap, civilt försvar och räddningstjänst mellan länderna. Målet är att öka vår gemensamma förmåga att förebygga och hantera risker, sårbarheter och hot på både kort och lång sikt. Med hjälp av kvalitativ textanalys uppbackat av ett teoretiskt ramverk kopplat till hur en socioekologisk resiliens kan stärkas, har denna studie granskat de regeringsuppdrag som delats ut till de svenska myndigheterna tillsammans med två finska styrdokument som reglerar den finska livmedelsberedskapen. Därutöver har tre djupintervjuer genomförts med personer som jobbar nära livsmedelssystemet, två informanter från Sverige och en från Finland för att skapa ytterligare förståelse för livsmedelsberedskapens utmaningar och möjligheter. Studien kan konstatera att både den finska livsmedelsberedskapen och den svenska beredskapsplaneringen fokuserar i huvudsak på att öka robustheten i livsmedelssystemen och trygga handelsflöden men har en försiktig och inkrementell inställning till hur en transformering mot ett hållbart livsmedelssystem ska byggas. Följaktligen är beredskapsplaneringen inriktad på att hantera kortare störningar snarare än att hantera utdragna och mer komplexa störningar, som klimatförändringar. Riskhanteringen bör spegla de hot och sårbarheter som finns och även om en väluppbyggd robusthet kan motstå störningar idag föreslås livsmedelsberedskapen, liksom den övriga politiken utformas med målet att hämma de pådrivande orsakerna (risk drivers) som bidrar till den ökade sårbarheten, annars blir det förr eller senare svårt att upprätthålla beredskapen i systemet. / The two neighbours Sweden and Finland are constantly working to increase their resilience, and ability to prevent and manage risks, their vulnerabilities, and threats. The old neighbours share similar starting points in several areas, but when it comes to crisis preparedness, Finland chose another path than Sweden , as they did not entirely phase out their extensive security of supply stockpiles like Sweden did in the late 1990s. Though, since 2017, Swedish authorities have worked extensively with the reconstruction of the national civil defence and the Swedish food contingency planning. This development has opened a window of opportunity to influence what food contingency planning should look like because parallel to this development, Sweden has deepened its cooperation with Finland in several security-related areas. In 2021, a co-operation agreement was signed on crisis preparedness, civil defence and search and rescue services between the countries. The main objective is to increase our common ability to prevent and manage risks, vulnerabilities, and threats in both the short and long term. Using qualitative text analysis backed by a theoretical framework linked to how a socio-ecological resilience can be strengthened, this study has examined the government orders regarding rebuilding the food contingency planning, that were handed out to the Swedish authorities. This paper also examines two Finnish policy documents regulating the Finnish food contingency planning. In addition, three in-depth interviews were conducted with people connected to the food supply system. Two informants from Sweden and one from Finland, to create a further understanding of the challenges and opportunities of rebuilding the Swedish food contingency planning. This paper can conclude that both the Finnish food contingency planning and the upcoming Swedish food contingency planning focus mainly on increasing the robustness of the food system and to secure trade flows but are rather cautious and suggest incremental steps in transforming towards a sustainable food system. Thus, the current contingency planning is focused on dealing with shorter disruptions in supply flows rather than dealing with protracted and more complex disruptions, such as climate change. It seems reasonable that risk management should be aimed at dealing with the threats and vulnerabilities that exist. Even if a robust food supply strategy can withstand disruptions today, food contingency planning, is suggested to be designed with a dual purpose to reduce the effects from the risk drivers that contribute to the increased vulnerability, otherwise it will become increasingly difficult to maintain the food supply system.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kau-88641 |
| Date | January 2022 |
| Creators | Poletti San Martin, Markus |
| Publisher | Karlstads universitet, Institutionen för samhälls- och kulturvetenskap (from 2013) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0022 seconds