Det här examensarbetet för Samhällsbyggnad på Luleå Tekniska Universitet undersöker ett antal olika fördröjningsmetoder för dagvatten. Det statliga dagvattensystemet är idag väldigt underdimensionerat och det gör att det inte kan hantera allt dagvatten som uppstår vid kraftigare skyfall eller snösmältning. Alltmer hårdgjorda ytor i stadsplaneringen ökar även på detta problem då det medför att mindre vatten kan filtreras ner i marken. Lösningen som ofta används för att råda bukt på detta problem är att man med hjälp av olika metoder fördröjer vattnet på fastigheten innan det därefter leds vidare ut i det statliga dagvattensystemet. Vissa av metoderna är ovan jord och vissa är under marken. Under marken fördröjer man vattnet i så kallade fördröjningsmagasin och de kan vara konstruerade på många olika sätt, både i utformning och i materialval. De kan vara konstruerade av plast, betong och stål. I denna rapport så jämförs kostnaderna för de olika materialvalen utifrån att magasinen har en fördröjningsvolym på 30 kubikmeter. Fördröjningsmagasinen skapar ett typ av hålrum i marken där vattnet kan samlas upp och därefter ledas vidare. Det finns både täta magasin där allt vattnet leds vidare från magasinet och lösningar där vattnet kan spridas ut över hela magasinets yta för att sedan kunna filtreras ner i marken. Magasin gjorda av plast är praktiska då de är lättmonterade, väger lite, är ofta gjorda av återvunnet material och således väldigt snälla mot miljön. De finns i väldigt många olika utföranden, antingen i det som kallas kassetter, eller av rör i olika storlekar som fördröjer vattnet. Kassetterna tål även väldigt tung last utan att behöva jättemycket överbyggnad. Magasinen konstrueras även i stål, och även där finns möjlighet till både täta lösningar och fördröjning med infiltration i marken. Betongmagasin finns bara som täta lösningar och är den metod som historiskt sätt använts mest. Både stål och betongmagasinen kan lyftas på plats med en grävmaskin i standardstorlek. När man fördröjer dagvattnet ovan jord så gör man det antingen med dagvattendammar eller regnbäddar. Båda lösningarna kräver givetvis mer plats än de lösningarna under jord men de kan bidra till en grönare stadskärna och de är i regel billigare än magasin under jord.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:ltu-105773 |
| Date | January 2024 |
| Creators | Hansson, Axel |
| Publisher | Luleå tekniska universitet, Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0021 seconds