The aim of this study is to examine social workers’ experiences of how the ADHD-diagnosis affects their work with children and youths living in foster care and how it affects the individuals and families themselves. The study is built upon five qualitative interviews and the results are analyzed through a theoretical framework that constitutes ADHD as not only the symptoms and the medical disorder but also as a social phenomenon where the disorder is socially constructed by the current society, norms, and knowledge. The study shows that the social workers’ do not rely on the sole ADHD-diagnosis in the understanding and guidance of the children and their foster parents, but rather see the individual needs of each children. The social workers’ experiences shows that the diagnosis can act as a relief and explanation for both children and their foster parents but can also be a stigma. My overall conclusions are that the diagnosis seems to have only minor significance for these social workers’ daily work and is rather more relevant for obtaining medical treatment or extra support in school for the children. / Syftet med den här studien är att undersöka socialsekreterares erfarenheter av hur ADHD hos barn och unga som är familjehemsplacerade påverkar socialsekreterarnas arbete och hur diagnosen påverkar barnen och de unga samt familjehemmen. Studien bygger på fem kvalitativa intervjuer och resultaten är analyserade genom ett teoretiskt ramverk som betraktar ADHD som inte bara symtomen och den medicinska störningen utan också som ett socialt fenomen där diagnosen är socialt konstruerad genom samhället, normer och aktuell kunskap. Studien visar att socialsekreterarna inte förlitar sig enbart på ADHD-diagnosen för att förstå och hjälpa barnen och deras familjehemsföräldrar utan snarare ser varje barns individuella behov. Socialsekreterarnas erfarenheter visar att diagnosen kan ge lättnad och förklaring för både barnet och familjehemsföräldrarna men att den också kan vara stigmatiserande. Mina slutsatser är att diagnosen tycks spela mindre roll för socialsekreterarnas dagliga arbete med barnen utan är mer relevant för att erhålla medicinsk behandling eller för att få extra stöd i skolan.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:su-106698 |
| Date | January 2014 |
| Creators | Eklund, Arvid |
| Publisher | Stockholms universitet, Institutionen för socialt arbete - Socialhögskolan |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0021 seconds