Syftet med studien är att beskriva och försöka förstå hur en eventuell förändring av identitet/självuppfattning hos personer med hörselskada, som har haft det talade språket som förstaspråk men i vuxen ålder kommer i kontakt med teckenspråket och interagerar med dövkulturen. De karaktäristiska kategorierna som används för att skapa en spridning i närmandet av en beskrivning och förståelse kring mötet med dövkulturen är, kön, ålder och cochlea implantat. Detta för att motsvara den spridning som råder inom den heterogena gruppen hörselskadade. Frågeställningarna som används är: Har kön, ålder och cochlea implantat betydelse för en eventuell förändring kring hur personer med hörselskada samspelar före, under och efter mötet med dövkulturen? och Hur har dessa eventuella förändringar påverkat individens sätt att betrakta sig själv? Resultatet visar att informanterna beskriver hur deras identitet och självuppfattning har förändrats i en positiv riktning under och efter mötet med dövkulturen. Innan mötet med dövkulturen har informanterna betraktat sig som hörande och mötet med dövkulturen har medfört en insikt av hörselskadans konsekvenser. Majoriteten av informanterna betraktar sig numera som hörselskadade, endast en betraktar sig själv som Döv. De yngre informanterna visade sig ha lättare att interagera med dövkulturen under perioden på Västanviks Folkhögskola men att de inte känner sig fullt accepterade i dövgruppen utanför skolan. / The study aims to describe and understand how a possible change of identity/self-perception might happen of people with hard of hearing, who has had spoken Swedish as its first language but as an adult comes in contact with sign language and interact with the deaf culture in Sweden. The characteristic categories are used to create a spread in the rapprochement of the description and understandings of the meeting with deaf culture are gender, age and cochlear implants. This is to reflect the spread that exists within the heterogeneous group of hard of hearing people. The questions used are: Does gender, age and cochlear implants have any significance of any change on how people with hearing loss interact before, during and after the meeting with the deaf culture? And how have these changes affected the individual's way of looking at itself? The results show that the informants described how their identity and self-perception has changed in a positive direction during and after the meeting with the deaf culture. Before meeting with the deaf culture the informants have viewed themselves as hearing and the meeting with the deaf culture has brought an awareness of the effects of a hearing loss. The majority of the informants regard themselves now as hard of hearing, only one considers himself deaf. The younger informants turned out to have an easier time interacting with the deaf culture whilst attending Västanvik Folkhögskola but they do not feel fully accepted in the deaf culture outside the school.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:oru-24153 |
| Date | January 2012 |
| Creators | Hultman, Anna, Larsson, Heléne |
| Publisher | Örebro universitet, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete, Örebro universitet, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0019 seconds