En betydande forskning om adhd har gjorts, men den har i stort sett utelämnat flickor och detär en av anledningarna till den avsaknad av kunskap som funnits om flickor och adhd (Kopp,2018). Samtidigt visar Skolinspektionens rapport (2018) att delaktigheten i skolan generellt ärlåg för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, dit till exempel adhd hör. Syftetmed vår studie är att synliggöra delaktigheten i skolsituationen för flickor med diagnosen adhdur ett elev- och ett lärarperspektiv och genom detta bidra med kunskap till området. Utifrånstudiens forskningsfrågor har vi undersökt hur flickor med diagnosen adhd och lärare beskriverflickornas skolsituation ur ett delaktighetsperspektiv samt vilka skillnader och likheter somfinns i flickornas och lärarnas beskrivningar. Vi har också ringat in ett antalutvecklingsområden som kan bidra till att främja delaktigheten i skolsituationen för dennaelevgrupp. Studien genomfördes med en kvalitativ forskningsstrategi med inspiration från enjämförande forskningsdesign och som datainsamlingsmetod användes semistruktureradeintervjuer. Totalt genomfördes fyra intervjuer, två med elever i grundskolans årskurs sju ochtvå med lärare verksamma på mellanstadiet. Urvalet var i huvudsak målstyrt. Intervjuernaspelades in och transkriberades i sin helhet och materialet kodades därefter utifrån de sexaspekterna i Szönyi och Söderqvist Dunkers (2018) delaktighetsmodell; tillhörighet,tillgänglighet, samhandling, erkännande, engagemang och autonomi. Fyra olika temanframträdde tydligt i vår empiri och vi valde att kalla dem relation och kommunikation, tydlighetoch struktur, inkludering, samt diagnoser kontra olikheter. Resultatet visade att samtligainformanter beskrev goda relationer och god kommunikation mellan elev och lärare somcentralt för att skapa delaktighet i skolsituationen. De intervjuade flickorna uttryckte att det tartid att få det stöd de behöver i skolan och kopplade detta till att de svårigheter de stötte på iskolsituationen ofta inte blev synliga för lärarna, samt att det kunde vara svårt att få komma tilltals och ges inflytande över skolsituationen. Resultatet visade också att struktur och tydlighet iundervisningen var en starkt bidragande faktor till ökad delaktighet för flickorna i vår studie,vilket framhölls av både flickor och lärare. De intervjuade eleverna uttryckte ett behov av att iolika utsträckning få arbeta i avskildhet och vi tyckte oss se att även en av lärarna lyfte fram atten sådan anpassning, förutsatt att den skedde på elevens initiativ, kunde bidra till ökad snarareän minskad delaktighet. Utifrån intervjuerna med flickorna kunde vi skönja en efterfrågan påökad kompetens hos lärare kring hur adhd-liknande svårigheter kan ta sig uttryck hos flickor.Vi såg en fara i att fokus på ökad kunskap om diagnosen adhd skulle kunna bidra till ettkompensatoriskt perspektiv på skolsvårigheter, där till exempel specialpedagogikens uppgiftfrämst skulle vara att kompensera individen utifrån de brister denne uppvisar (Nilholm, 2020).Emellertid ansåg vi ändå att kunskapen kan gynna flickornas skolsituation eftersom den kangenerera mer förståelse och kunnande för hur skolan kan anpassa undervisningen för ökaddelaktighet.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:ltu-85505 |
| Date | January 2021 |
| Creators | Bergdahl, Lisa, Nordberg, Linda |
| Publisher | Luleå tekniska universitet, Pedagogik, språk och ämnesdidaktik, Luleå tekniska universitet, Pedagogik, språk och ämnesdidaktik |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0013 seconds