Syftet med studien är att undersöka och analysera hur den utpekade gärningspersonen Kaj Linna skildrats i svensk media vid tre skilda tidsperioder; innan domen, efter domen och efter strafftidens slut. Grunden för studien är Nils Christies teoretiska begrepp den ideala gärningsmannen och det ideala offret. I studien konstateras även att Christies begrepp, i grund och botten är genuskonstruerade, varför det dessutom anläggs ett genusteoretiskt perspektiv. Eftersom studien fokuserar på konstruktionen av Kaj Linna över tid grundar sig studiens vetenskapsteoretiska utgångspunkt i konstruktivismen. Materialet har analyserats med hjälp av en narrativ analys i kombination med en strukturell och tematisk analys på så sätt att vi har skapat en kronologiskt, narrativt berättande text och därefter använt en tematisk och strukturell analys för att tolka berättelserna och för få ett djup i analysen. Det innebär att urvalet av material har skett genom att vi varit följsamma och uppmärksamma på de huvudteman och underteman som framkommit inom ramen av studiens teoribildning och tidigare forskning. Resultatet av studien visar att Kaj Linna pendlat från att konstrueras som en förövare på insidan/icke ideal gärningsman till att konstrueras som en förövare på utsidan/ideal gärningsman för att slutligen framställas som ett offer för staten. Trots att Kaj Linna varit densamma under hela händelseförloppet har media, beroende på den rättsliga situationen, framhävt olika sidor och egenskaper hos honom. I vissa sammanhang har han konstruerats som en ond, monstruös, känslokall och avvikande man och i andra sammanhang som en driven, affärsinriktad, positiv och omtänksam familjeman. Det har således varit fråga om en rollblandning där Kaj Linna inledningsvis framställts som gärningsman och slutligen som offer. I liknande resningsmål kan det tänkas bli aktuellt med en omvridning av det kriminologiska begreppet victim-turned-offender till offender-turned-victim. Det får dock inte förglömmas att resning är ett extraordinärt rättsmedel som, i Sverige, används med stor restriktivitet. Resultatet av studien visar emellertid att en rollblandning av gärningsman och offer är möjlig i båda riktningarna, vilket också är ett utvecklingsbart och högst relevant framtida forskningsområde.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:su-219936 |
| Date | January 2020 |
| Creators | Erlandsson, Nina, Nuutinen, Sabina |
| Publisher | Stockholms universitet, Kriminologiska institutionen |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.002 seconds