Syfte: Genomföra en systematisk litteraturöversikt för att värdera och summera studier gjorda på trådlös intraoral pH-mätning. Material och metod: Litteraturundersökningen följde PRISMA Guidelines och sökningar gjordes med en på förhand definierad söksträng i tre olika databaser, PubMed, Web of Science och IEEE. Sökningen gjordes 2021-04-30. Inklusions- och exklusionskriterer togs fram och resultaten behandlades av två oberoende granskare. Resultat: Sökningen resulterade i 449 sökträffar varav fem artiklar inkluderades i den systematiska litteraturöversikten. pH-mätningarna skedde på tre olika platser i munnen, palatinalt, buckalt och lingualt. Två olika sensorer användes, antimonelektrod och iridiumoxidelektrod. I studierna varierade det uppmätta pH:t mellan 2,9 som lägst och 9,2 som högst. Sensorerna kalibrerades i samtliga studier genom att doppas i olika buffertlösningar. Tre olika metoder för att avläsa data användes. Mättiderna varierade mellan 7,5 och 24 h. Antalet testpersoner varierade mellan en och elva personer. Slutsats: Det saknas tillräckligt underlag för att dra en slutsats om huruvida det finns en metod som är mest lämpad för att monitorera intraoralt pH trådlöst. De granskade artiklarna visar lovande resultat för trådlös intraoral pH-mätning men det krävs fler och mer omfattande studier för att utvärdera de olika metodernas tillförlitlighet. / Aim: This systematic review aims to evaluate studies with focus on wireless intraoral pH monitoring. Material and method: The systematic review followed the PRISMA guidelines. The search was completed with a constructed search strain in three different databases: PubMed, Web of Science and IEEE. The search was performed 2021-04-30. Inclusion- and exclusion criteria were produced and the results were reviewed by two independent reviewers. Result: The search produced 449 hits out of which five studies were included in the systematic review. The sensors were placed in three different intra-oral positions: palatinal, buccal and lingual. Two different kinds of sensors were used, an antimony electrode and an iridium-oxide sensor. The pH values differed between 2,9 at lowest and 9,2 at highest throughout the experiments. In order to calibrate the sensors they were submerged into buffer solutions. Three different methods for data extraction were used. The experiments were carried out in a time frame spanning from 7,5 to 24 hours. The number of study participants varied between 1 to 11 persons. Conclusion: The previous research data covering the specific field is insufficient regarding the possibility to draw a conclusion about whether there exists a method best suited to monitor intra-oral pH wirelessly. The methods presented in the systematic review show promising functionality but there is need for further research on the topic in order to evaluate the different methods accuracy.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mau-51468 |
| Date | January 2022 |
| Creators | Mårtensson, Ellen, Johnsson, Gustav |
| Publisher | Malmö universitet, Odontologiska fakulteten (OD) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0022 seconds