Uppsatsen har syftat till att i en fallstudie undersöka den pågående byggnationen av Varbergstunneln och människors upplevelser av dess byggarbetsplats påverkan på angränsande stadsrum. Projektet inleddes i december 2019 och förväntas vara helt färdigställt år 2025. Varbergstunnelns omfattning och centrala läge innebär att många kommer att påverkas under byggtiden. I uppsatsens bakgrund problematiseras kring hur stadsutvecklingsprojekt likt Varbergstunneln blivit allt vanligare i den svenska planeringsverksamheten, samtidigt som arkitekter och planerare är fixerade med att åstadkomma en permanent urban form så att processen och dess påverkan på stadens och dess användare försummas. Vidare har syftet i uppsatsen varit att i ett designarbete undersöka och pröva ett förslag på utformning av dessa stadsrum under byggtiden med utgångspunkt i användarnas erfarenheter. Uppsatsen syftar till att bidra med förståelse kring hur det tillfälliga mellanrum som byggskedet utgör i en stadsutvecklingsprocess kan förstås genom att med nya perspektiv utmana tidigare synsätt på förändring i staden. Genom att introducera begreppsparet process och händelse har ett teoretiskt ramverk för hur förändring i stadsutveckling och upplevelsen av denna hos de som vistas i dess rum kan förstås. Med hjälp av Lynch (1972) har ett ramverk för hur tid och rum kan förstås som beroende av varandra, samt argument redovisas för hur staden och dess form går att förstå som något ständigt pågående och inte en statisk form. Genom att se på planeringen och stadsutvecklingen som en ständigt pågående process föreslås ett mer reaktivt förhållningssätt. Med hjälp av Masseys (2005) begrepp throwntogetherness har grund etablerats för hur stadsutvecklingsprojektet i Varberg och dess inverkan på angränsande stadsrum kan förstås som en oreda av händelser. Begreppet bidrar med ett perspektiv på hur händelser av olika slag påverkar människors upplevelser av den byggda miljön och har använts vid analys- samt designarbete. Genom semistrukturerade intervjuer med pendlare och inventering samt analys av de aktuella stadsrummen har ett brett empiriskt underlag skapats. Empirin bygger i huvudsak på användarnas upplevelser och erfarenheter vilket sedan har tolkats med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys och användarcentrerad designmetodik baserat på verktyget personas. I intervjumaterialet urskildes fem teman; beteende, delaktighet, känslor, miljö och mål som centrala för upplevelsen av byggarbetsplatsens påverkan. Ur intervjumaterialet och de identifierade temana skapades fiktiva karaktärer (personas) som representerade snarlika åsikter och upplevelser. Genom analys av empirin utvecklades ett designkoncept med en tillhörande matris. Designkonceptet tar sin utgångspunkt dels i byggarbetsplatsens artefakter som agerar som symboler för förändring, dels i de värden som återfinns i personas upplevelser och erfarenheter. Designkoncept har sedan situerats i fallstudiens undersökningsenhet, en sträcka längs Västra Vallgatan i Varberg. Designförslaget har syftat till att utmana gränsen mellan byggarbetsplats och offentligt stadsrum samt pröva en lösning för att lindra de negativa upplevelser som skildrats.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:bth-20979 |
| Date | January 2021 |
| Creators | Ljungberg, John |
| Publisher | Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för fysisk planering |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0024 seconds