Fake news, misinformation och desinformation är begrepp som synts i den allmänna debatten de senaste åren och har använts i såväl politiska sammanhang för att påverka opinion liksom för ekonomiska syften. En särskilt central aktör i spridningen av sådan information är även sociala medier. I kampen mot fake news, misinformation och desinformation utvecklas olika lösningar för att göra det enklare för användare att urskilja sant från falskt. Tidigare forskning påvisar emellertid kontraproduktiva effekter utav flera av de sätt som vilseledande information idag motarbetas på. Ett mer tillförlitligt sätt är därför att främja människors egna psykologiska försvar och därför underbygga den källkritiska förmågan. Källkritik hos människor har också tidigare undersökts, men främst utefter människors förmåga. Föreliggande studies syfte var därför att istället undersöka sociala medieanvändares upplevelser av ett källkritiskt förhållningssätt. För att besvara studiens frågeställningar genomfördes 9 semistrukturerade intervjuer med sociala medieanvändare. Datan analyserades därefter utifrån studiens teoretiska ramverk Theory of planner behavior (TPB), varpå deltagarnas attityder, subjektiva normer, upplevda egna förmåga och intentioner skulle ge en förklaring för de befintliga beteenden som uppvisades. Resultaten visar bland annat att deltagarna besitter en god förståelse för hur källkritik bör tillämpas men att tillvägagångssättet uppfattas som kognitivt belastande och tidskrävande vilket i förlängningen gör att förfarandet främst uppges ske när information anses vara viktig. Framtida lösningar bör således sänka resurströskeln utan att för den delen kompromissa användares analytiska förmåga. / Fake news, Misinformation and disinformation are terms that have been prevalent in the public debate in recent years and have been used in political contexts to influence political opinion as well as for economical purposes. A particularly central actor in the dissemination of such information is social media. To combat fake news, misinformation and disinformation, certain solutions are developed to make it easier for users to distinguish true from false. However, previous research showscounterproductive effects in many of the ways that deceptive information is being fought today. A more reliable way is therefore to promote people's psychological defence and instead underpin critical skills in evaluation of sources. People's ability to critically evaluate the reliability of sources have also been a subject for research, although mainly focused on people's capabilities. The present studies aim was therefore instead to explore social media users' subjective experiences of practicing source evaluation. To answer the studies research questions, 9 semi-structured interviews were conducted with social media users. The data was then analysed with the help of the studies theoretical framework Theory of planned behaviour (TPB), from which the participants' attitudes, subjective norms, perceived behaviouralcontrol and intentions would explain the existing behaviours. Inter alia, the results show that the participants have a good knowledge of how sources should be evaluated although the behaviour is viewed as cognitively cumbersome and time consuming which in the long run purports the behaviour to mainly happen when the information is viewed as important. Future solutions should therefore lower the resource requirements without compromising the users’ analytical capabilities.
Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:lnu-116508 |
Date | January 2022 |
Creators | Rogenäs, Erik, Lorch, Rasmus |
Publisher | Linnéuniversitetet, Institutionen för informatik (IK) |
Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
Language | Swedish |
Detected Language | Swedish |
Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
Format | application/pdf |
Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0026 seconds