High technology industries have stringent on clean room environment. Traditional ballroom type clean room can¡¦t meet the requirement in many cases. The uni-directional laminar ballroom type cleanroom is can¡¦t fulfill such requirement. The adoption of Mini-Environment technology is becoming the mainstream of the environment control technology for high technology industries process. It is the goal of this project to simulate and design the air flow pattern, in using the current injection machine as a model, to achieve the cleanliness of class 1,000 ¡V 10,000. There are four major steps in achieving this goal, Namely: 1¡BThe dynamic 3D CFD simulation of the flow pattern of the clean bench. 2¡BThe evaluation of the pollution source and its impact on the overall cleanliness 3¡BThe basic design of the class 1,000 cleanroom for this machine 4¡BThe modification necessary to achieve this goal through design iterations. The results of this research are useful in the understanding of the flow characteristics in a mini-environment. The buffer zone of laminar flow was found to be effective to avoid cross contamination with the outside environment during door opening. The height of the processing opening of the mini-environment is found to be an important factor on the flow turbulent intensity and particle concentration. Concentration due to an operator can also be reduced by this buffer zone. The numerical techniques developed can also be used as numerical models in future studied.

The purpose of this dissertation is to examine how some English teachers in secondary and upper secondary school approach using the Internet as a source for information in their profession. The focus of the investigation is to find out how the teachers perceive the concept of source evaluation and information literacy and what their attitudes are towards teaching it to their students. The aim was to learn about the teachers’ thoughts and views on the possibilities as well as trials and tribulations with using Internet-based information sources in the classroom. Qualitative interviews with three secondary school teachers and three upper secondary school teachers were carried out. The semi-structured interviews we conducted contained guiding questions concerning information literacy, criteria for source evaluation and attitudes. Our results show that all the informants have a positive attitude towards incorporating the use of the Internet when they design tasks. However the respondents indicate several difficulties regarding the teaching of information literacy skills.

Current First Year Writing research seeks to address the need to help students meet the Council of Writing Program Administrators objectives on source evaluation while also changing current pedagogy methods (Meola, 2004; Ostenson 2014; SHEG, 2016; Wineburg & McGrew, 2017). This paper seeks to compare two different source evaluation pedagogies, YSearch and Decision Based Learning, taught by Brigham Young University’s library to determine which module is more effective at teaching students source evaluation skills. To answer these questions, this study uses both quantitative and qualitative methods utilizing a quasi-experimental design by conducting an open comparison between the two pedagogy modules.

Social media continue to expand in society, both globally as well as locally, while affecting adolescents’ mental health, news consumption and academic performances. This development leaves comprehensive challenges in the classroom. The curricula of the social science subjects in Sweden advocate critical thinking skills and the understanding of digitalization for contemporary society. The aim of this study is therefore to investigate how teachers in social studies perceive social media in their profession, with the intentions of gaining insight into how teachers cope with its impact on the classroom. This study is conducted through a qualitative method based on interviews with three different teachers in social studies, spread across both Swedish high school and Swedish upper secondary school level. The symbolic interactionism and MIK (Media and Information Literacy) are integral theories in facilitating the study’s analytical dimensions. The findings indicate that social media cultivate identities, social acknowledgement and further causes stress among adolescents. Socially constructed norms and expectations on social media dominate students’ ways of living. Despite prevailing phone bans during class hours, social media still influence the classroom climate and conflicts between students, making it difficult for teachers to manage. Additionally, the need for imparting source evaluation is vital since fake news spreads rapidly across the different social platforms.

Fake news, misinformation och desinformation är begrepp som synts i den allmänna debatten de senaste åren och har använts i såväl politiska sammanhang för att påverka opinion liksom för ekonomiska syften. En särskilt central aktör i spridningen av sådan information är även sociala medier. I kampen mot fake news, misinformation och desinformation utvecklas olika lösningar för att göra det enklare för användare att urskilja sant från falskt. Tidigare forskning påvisar emellertid kontraproduktiva effekter utav flera av de sätt som vilseledande information idag motarbetas på. Ett mer tillförlitligt sätt är därför att främja människors egna psykologiska försvar och därför underbygga den källkritiska förmågan. Källkritik hos människor har också tidigare undersökts, men främst utefter människors förmåga. Föreliggande studies syfte var därför att istället undersöka sociala medieanvändares upplevelser av ett källkritiskt förhållningssätt. För att besvara studiens frågeställningar genomfördes 9 semistrukturerade intervjuer med sociala medieanvändare. Datan analyserades därefter utifrån studiens teoretiska ramverk Theory of planner behavior (TPB), varpå deltagarnas attityder, subjektiva normer, upplevda egna förmåga och intentioner skulle ge en förklaring för de befintliga beteenden som uppvisades. Resultaten visar bland annat att deltagarna besitter en god förståelse för hur källkritik bör tillämpas men att tillvägagångssättet uppfattas som kognitivt belastande och tidskrävande vilket i förlängningen gör att förfarandet främst uppges ske när information anses vara viktig. Framtida lösningar bör således sänka resurströskeln utan att för den delen kompromissa användares analytiska förmåga. / Fake news, Misinformation and disinformation are terms that have been prevalent in the public debate in recent years and have been used in political contexts to influence political opinion as well as for economical purposes. A particularly central actor in the dissemination of such information is social media. To combat fake news, misinformation and disinformation, certain solutions are developed to make it easier for users to distinguish true from false. However, previous research showscounterproductive effects in many of the ways that deceptive information is being fought today. A more reliable way is therefore to promote people's psychological defence and instead underpin critical skills in evaluation of sources. People's ability to critically evaluate the reliability of sources have also been a subject for research, although mainly focused on people's capabilities. The present studies aim was therefore instead to explore social media users' subjective experiences of practicing source evaluation. To answer the studies research questions, 9 semi-structured interviews were conducted with social media users. The data was then analysed with the help of the studies theoretical framework Theory of planned behaviour (TPB), from which the participants' attitudes, subjective norms, perceived behaviouralcontrol and intentions would explain the existing behaviours. Inter alia, the results show that the participants have a good knowledge of how sources should be evaluated although the behaviour is viewed as cognitively cumbersome and time consuming which in the long run purports the behaviour to mainly happen when the information is viewed as important. Future solutions should therefore lower the resource requirements without compromising the users’ analytical capabilities.

This study maps and describes adolescents´ conceptions of information literacy on social media, with the aim of shedding light on their everyday information life and shared information landscape. 7 focus groups with a total of 33 teenagers were conducted and the outcome was analyzed using a phenomenographic approach and the concept of information literacy landscapes.  Four categories of description were identified: Participation, Critical thinking, Understanding and Use. The Participation category sees information literacy as engaging socially within the information landscape, the Critical thinking category puts emphasis on evaluating information and the Understanding category represents conceptions that show an understanding of the practice as well as the underlying infrastructures of social media. The last category, Use, sees information literacy as the use of social media mostly for entertainment purposes. These four categories represent different ways of looking at information literacy within the social media context and are hierarchically related, with Understanding being the most complex level. The teenagers engage in a range of information literacy practices, which in part differ from the practices taught in information literacy education.  This study indicates a gap between the adolescents’ information literacy practice on social media on the one hand and the way they perceive information literacy and source evaluation on the other hand. By understanding how the practice is situated within the social media context, the education in information literacy can become more relevant to the everyday lives of teenagers. This is a two-year master´s thesis in Library and Information science.

Syftet med denna översikt har varit att presentera aktuella metoder för den källkritiska undervisningen i högstadiet. Vår frågeställning genom arbetet har varit, “vilka metoder kan lärare undervisa om inom källkritik för att lära ut ett källkritiskt förhållningssätt?” Genom systematiska sökningar i olika databaser valde vi ut tio artiklar som kunde hjälpa oss att besvara vår frågeställning. Dessa artiklar ligger till grund för vårt arbete och vi har strävat efter att hitta svensk, Nordisk och även internationell forskning. Artiklarna vi valt har behandlat källkritik som ett eget område inom skolan och samhället, men även i relation till ämnet svenska.  För att analysera resultatet av valda artiklar har vi använt oss av en tematiskt analys. Genom analysmetoden har vi kunnat urskilja utmärkande drag i forskningen och därefter kunnat benämna det som olika tema. Med våra tema fastställda kunde vi presentera de metoder som var mest framträdande i forskningen, men även visa på att det finns vissa begränsningar inom området. I resultatet lyfter vi bland annat fram tre viktiga nyckelfrågor i en digital sökprocess och presenterar även en metod som vi benämner lateral läsning. Den laterala läsningen syftar till att bredda digitala sökningar och undersöka information på flera olika hemsidor. Vidare presenterar vi vad forskningen förespråkar om undervisning gällande källkritik där vi också drar slutsatsen att forskarna inte är överens om undervisningen ska ske explicit, eller implementeras som en del av den ordinarie undervisningen.

This master thesis examines how Swedish university libraries are instructing their students on topics related to the critical evaluation of sources and information. The method of analysis was a quantitative and qualitative content analysis of the external websites of Sweden’s public university libraries to determine what modes of instruction are being offered, and how these services are being described and made accessible to their users.  The coding of the websites divided their content into four main categories. The first two refer to asynchronous and inactive instruction: Information and Modules. The second two categories refer to synchronous and active instruction: Teaching and Tutoring. The results of the thesis indicate that the most popular modes of instruction related to critical evaluation of sources and information were informative webpages and active teaching which could either take the form of lectures or workshops with 12 out of the 15 libraries hosting or advertising these services.  The thesis concludes that instruction on topics related to critical evaluation of sources and information appears to be central, as most of the university libraries offer several modes of instruction on the topic. However, there were still variations in regard to the accessibility of the services although online instruction still proved popular in tutoring sessions. Moreover, the analysis of terminology and recurring words indicated an emphasis on ‘lower-level’ library skills related to how to recognize scholarly sources rather than ‘higher-level’ critical thinking. Finally, the results suggest that Swedish university libraries are engaging with instruction surrounding evaluation of sources and information although the scope and modes of instruction on the subject vary. This is a two year master’s thesis in Library and Information Science. / Denna masteruppsats undersöker hur svenska universitetsbibliotek instruerar sina studenter i ämnen relaterade till kritisk utvärdering av källor och information. Analysmetoden var en kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys av de externa webbplatserna vid Sveriges offentliga universitetsbibliotek för att fastställa vilka undervisningsformer som erbjuds och hur dessa tjänster beskrivs samt görs tillgängliga för deras användare. Kodningen av webbplatserna delade in innehållet i fyra huvudkategorier. De två första hänvisar till asynkron och inaktiv instruktion: Information och Moduler. De andra två kategorierna avser synkron och aktiv undervisning: Undervisning och Handledning. Resultaten av uppsatsen indikerar att de mest populära undervisningsformerna relaterade till kritisk utvärdering av källor och information var informativa webbsidor och aktiv undervisning som antingen kunde ta formen av föreläsningar eller workshops då 12 av 15 analyserade bibliotek som var värd för eller annonserade dessa tjänster. Uppsatsen drar slutsatsen att undervisning i ämnen relaterade till kritisk utvärdering av källor och information verkar vara central, eftersom de flesta universitetsbiblioteken erbjuder flera undervisningsformer i ämnet. Det fanns dock fortfarande variationer när det gäller tillgängligheten för tjänsterna, även om online-utbildning fortfarande visade sig vara populär i handledningssessioner. Dessutom visade analysen av terminologi och återkommande ord en betoning på biblioteksfärdigheter på 'lägre nivå' relaterade till hur man känner igen vetenskapliga källor snarare än 'högre' kritiskt tänkande. Slutligen tyder resultaten på att svenska universitetsbibliotek är engagerade i undervisning kring evaluering av källor och information även om omfattningen och undervisningssätten i ämnet varierar. Detta är en masteruppsats i biblioteks- och informationsvetenskap.

ChatGPT och artificiell intelligens har hastigt tagit plats i utbildningsmiljöer. Verktyget har till skillnad från andra sökmotorer, möjlighet att generera svar som liknar en människas språkbruk och kan föra en interaktiv dialog.  Denna undersökning syftar till att förstå hur ChatGPT påverkat undervisningsmetoder inom ämnet samhällskunskap på gymnasiet och hur lärare anpassat sig till denna teknologiska förändring.   Frågeställningen för undersökningen är ”På vilket sätt anser samhällskunskapslärare att införandet av ChatGPT och artificiell intelligens påverkar deras metoder och arbetsuppgifter? ”.  Undersökningen bygger på kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Sex samhällskunskapslärare   som arbetar på gymnasiet har intervjuats. För att förstå det komplexa sambandet mellan teknik, pedagogik och ämneskunskap har TPACK används som teori.Studien visar att ChatGPT ställt krav på förändrade undervisningsmetoder och strategier bland annat genom att lärare behövt förändra sina examinationsformer och examinationsfrågor för att minska risken för plagiat och fusk. Lärarna visar på en god teknisk pedagogisk kunskap, eftersom de förstått hur ChatGPT kan effektivisera deras tid genom att utforma uppgifter, frågor eller planera lektioner.  Inom ämnet samhällskunskap utgör ChatGPT en risk för spridning av falska nyheter och den källkritiska förmågan blir allt viktigare att utveckla. Lärare har fått ett förändrat ansvar genom att finna strategier för att upptäcka plagiat. Den sista slutsatsen för undersökningen är att ChatGPT kan ha kommit att utmana synen på hur elever lär sig.  Resultatet påvisar att lärare bör få bättre kunskap om hur teknik, pedagogik och ämneskunskap samspelar för att kunna utnyttja ChatGPT ’s fulla potential att effektivisera undervisningen. / ChatGPT and artificial intelligence have rapidly found their place in educational environments. Unlike other search engines, this tool has the capability to generate responses resembling human language and engage in interactive dialogue. This study aims to understand how ChatGPT has influenced teaching methods within the subject of social studies in high schools and how teachers have adapted to this technological change. The research question guiding this investigation is, "In what ways do social studies teachers perceive the introduction of ChatGPT and artificial intelligence affecting their methods and tasks?"The study employs a qualitative approach with semi-structured interviews. Six social studies teachers working in high schools were interviewed. To comprehend the intricate relationship between technology, pedagogy, and content knowledge, the Technological Pedagogical Content Knowledge (TPACK) framework is used as a theoretical foundation. The findings reveal that ChatGPT has necessitated changes in teaching methods and strategies. For instance, teachers have had to modify their assessment methods and questions to reduce the risk of plagiarism and cheating. Teachers demonstrate sound technological pedagogical knowledge, as they understand how ChatGPT can streamline their work by creating assignments, questions that could be used for educational purpose, or lesson plans. Within the field of social studies, ChatGPT presents a risk of spreading fake news, highlighting the importance of critical thinking and source evaluation. Teachers have assumed a new responsibility in developing strategies to detect plagiarism. The conclusion of this study is that ChatGPT may have challenged the perception of how students learn. The results suggest that teachers should gain better knowledge of how technology, pedagogy, and subject knowledge interact to harness ChatGPT's full potential for enhancing education.

<p>Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka vilken syn lärare och elever har påInternet som arbetsverktyg i undervisningen och skolarbetet. För att ta reda på detta har vigenomfört kvalitativa intervjuer med fyra gymnasielärare, varav två arbetar på en kommunalskola och två arbetar på ett friskolegymnasium. Dessutom har vi genomfört kvantitativaenkätundersökningar med 100 gymnasieelever, 50 på vardera skola. Vår undersökning visaratt lärarna och eleverna är positivt inställda till Internet i undervisningen, men den påvisaräven att eleverna, särskilt de på friskolan, har en tendens att se Internet som sin enda källa,vilket är något som bekymrar lärarna. De menar därtill att källkritik är något man som läraremåste gå igenom kontinuerligt för att få eleverna att förstå innebörden av det och hur viktigtdet är. I resultatdelen jämför vi hur de båda skolorna och dess lärare och elever uppfattar attInternet fungerar som arbetsverktyg och informationskälla samt hur lärarna tror att lärandetoch lärarollen kommer att te sig i framtiden. Efter resultatdelen följer en diskussionsdel där vitar upp varför vi tror att lärarna och eleverna på de två skolorna har dessa uppfattningar ochtankar kring Internet som undervisningsmaterial/medel.</p>