The aim of this study is to examine how social science teachers teach about controversial issues with an emphasis on the Israel-Palestine conflict. The method applied is qualitative semi-structured interviews. The theoretical framework consists of Diana E. Hess four approaches to teach controversial issues, Denial, Privilege, Avoidance and Balance and Itay Pollaks et al. two approaches to teach controversial issues, Sidestepping and Scholastizing. Previous research indicates that teachers avoid addressing controversial issues due to lack of knowledge and concerns about potential disruptions in the classroom. The teaching of the Israel-Palestine conflict is approached cautiously and even though it is done by cautious methods it leads to challenging classroom discussions which are permeated by prejudices and generalizations. Despite these challenges, previous research underscores the importance of teaching controversial issues as a means to develop essential skills, for students to become democratic citizens. The analysis and results indicate that teachers don’t stick to one fixed idea of controversial issues. The challenges the teachers bring up align with previous research, where teachers feel inadequately informed about the Israel-Palestine conflict and that students form prejudiced conclusions about the conflict. The potential of teaching about the Israel-Palestine conflict lies in students developing skills such as societal awareness, critical thinking and tolerance. The results demonstrated that teachers adopt various approaches but the majority of the teachers used Hess balanced and Pollaks et.al scholastizing approach. A new approach was found in the analysis that was not addressed in the theoretical framework, a relational approach.

ChatGPT och artificiell intelligens har hastigt tagit plats i utbildningsmiljöer. Verktyget har till skillnad från andra sökmotorer, möjlighet att generera svar som liknar en människas språkbruk och kan föra en interaktiv dialog.  Denna undersökning syftar till att förstå hur ChatGPT påverkat undervisningsmetoder inom ämnet samhällskunskap på gymnasiet och hur lärare anpassat sig till denna teknologiska förändring.   Frågeställningen för undersökningen är ”På vilket sätt anser samhällskunskapslärare att införandet av ChatGPT och artificiell intelligens påverkar deras metoder och arbetsuppgifter? ”.  Undersökningen bygger på kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Sex samhällskunskapslärare   som arbetar på gymnasiet har intervjuats. För att förstå det komplexa sambandet mellan teknik, pedagogik och ämneskunskap har TPACK används som teori.Studien visar att ChatGPT ställt krav på förändrade undervisningsmetoder och strategier bland annat genom att lärare behövt förändra sina examinationsformer och examinationsfrågor för att minska risken för plagiat och fusk. Lärarna visar på en god teknisk pedagogisk kunskap, eftersom de förstått hur ChatGPT kan effektivisera deras tid genom att utforma uppgifter, frågor eller planera lektioner.  Inom ämnet samhällskunskap utgör ChatGPT en risk för spridning av falska nyheter och den källkritiska förmågan blir allt viktigare att utveckla. Lärare har fått ett förändrat ansvar genom att finna strategier för att upptäcka plagiat. Den sista slutsatsen för undersökningen är att ChatGPT kan ha kommit att utmana synen på hur elever lär sig.  Resultatet påvisar att lärare bör få bättre kunskap om hur teknik, pedagogik och ämneskunskap samspelar för att kunna utnyttja ChatGPT ’s fulla potential att effektivisera undervisningen. / ChatGPT and artificial intelligence have rapidly found their place in educational environments. Unlike other search engines, this tool has the capability to generate responses resembling human language and engage in interactive dialogue. This study aims to understand how ChatGPT has influenced teaching methods within the subject of social studies in high schools and how teachers have adapted to this technological change. The research question guiding this investigation is, "In what ways do social studies teachers perceive the introduction of ChatGPT and artificial intelligence affecting their methods and tasks?"The study employs a qualitative approach with semi-structured interviews. Six social studies teachers working in high schools were interviewed. To comprehend the intricate relationship between technology, pedagogy, and content knowledge, the Technological Pedagogical Content Knowledge (TPACK) framework is used as a theoretical foundation. The findings reveal that ChatGPT has necessitated changes in teaching methods and strategies. For instance, teachers have had to modify their assessment methods and questions to reduce the risk of plagiarism and cheating. Teachers demonstrate sound technological pedagogical knowledge, as they understand how ChatGPT can streamline their work by creating assignments, questions that could be used for educational purpose, or lesson plans. Within the field of social studies, ChatGPT presents a risk of spreading fake news, highlighting the importance of critical thinking and source evaluation. Teachers have assumed a new responsibility in developing strategies to detect plagiarism. The conclusion of this study is that ChatGPT may have challenged the perception of how students learn. The results suggest that teachers should gain better knowledge of how technology, pedagogy, and subject knowledge interact to harness ChatGPT's full potential for enhancing education.