<p>Syftet med detta arbete är att undersöka vilka metoder och hjälpmedel karaktärsämneslärare, och då specifikt de på det nationella omvårdnadsprogrammet, använder sig av när de undervisar elever med annan språkbakgrund än svenska och som har språksvårigheter. Vi vill öka kunskapen om hur vi som lärare kan förbättra möjligheten för dessa elever att nå upp till kursmålen.</p><p>Den metod vi valt för att genomföra denna undersökning är kvalitativa intervjuer. Vi har genomfört intervjuer med nio lärare på omvårdnadsprogrammet i tre städer runt om i Sverige.</p><p>Resultatet visar att det är stora skillnader på dessa tre skolor avseende vilka resurser som finns för dessa elever i kombination med att det skiljer sig åt hur mycket tid som lärarna får för att hjälpa dessa elever. Lärarna som vi intervjuat resonerar lite olika kring hur mycket extra tid och hjälp de ska ge åt dessa elever. Alla är överens om att det är ett stort problem. Lärarna anser att de gör så gott de kan och använder sig av ganska lika metoder, vilka ofta också styrks av litteraturen. Det samtliga lärare säger sig sakna är kompetens i att undervisa elever med annan språkbakgrund. Inte heller i de lärarutbildningar vi känner till tar man upp detta ämne eller undervisar om specifika metoder eller hjälpmedel för denna elevgrupp.</p><p>Det de intervjuade önskade sig för att kunna förbättra undervisningssituationen för elever med annan språkbakgrund än svenska var inga omöjliga önskningar: datorer till alla elever, att man i ett tidigt skede upprättar åtgärdsprogram samt ökat samarbete med de lärare som undervisar i svenska som andraspråk.</p><p>Resultatet visar att behovet av vidareutbildningar i interkulturell pedagogik är stort och bör ske inom en snar framtid.</p> / <p>The aim of this exam paper is to examine what methods and tools vocational teachers, particularly those teaching at Omvårdnadsprogrammet, use when educating students with a native language other than Swedish and who also have language difficulties. We hope to enhance the knowledge how we as teachers can increase the potential of these students.</p><p>In our survey we have used qualitative interviews. We conducted interviews with nine vocational teachers in three different cities in Sweden.</p><p>Our result shows big differences in the three schools regarding the resources given to this group of students in combination with how much time teachers get to devote to these students in order to help them. The teachers we have interviewed have different views on how much time and help they will spend on these students. All the teachers agree on that this is a huge problem in these schools today and that they are doing the best that they can. The methods they use are pretty similar and the literature corroborates these methods. All teachers claim they lack competence to teach students with another first language than Swedish. None of the universities that we know of teach future teachers about this group of students, nor do they teach methods and tools to help students.</p><p>When asked what would make teaching easier, the teachers’ requested: computers to all students and that measures to help these students are planned early on in their education. Furthermore they felt a need to increase the cooperation with the teacher of Swedish as a second language.</p>
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA/oai:DiVA.org:vxu-5909 |
| Date | January 2009 |
| Creators | Dennerhed, Katarina, Preutz, Monica |
| Publisher | Växjö University, School of Technology and Design, Växjö University, School of Technology and Design |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, text |
| Relation | LÄRARUTBILDNINGEN, |
Page generated in 0.0018 seconds