Syfte: Syftet är att skapa förståelse för hur företag arbetar med CSR och om det är möjligt att använda sig av influencers som marknadsföringsverktyg när detta arbete ska förmedlas. Syftet är också att ta reda på om denna marknadsföring har några underliggande utmaningar och möjligheter. Metod: Studien utgår från en kvalitativ metod med en induktiv forskningsansats. Den empiriska datainsamlingen omfattar tio semistrukturerade intervjuer genomförda med två urvalsgrupper, bestående av företag och konsumenter. Den empiriska insamlingen har analyserats med en tematisk analys och en SWOT-analys. Studiens diskussion har utförts genom att relatera empirin till teorin. Resultat & slutsats: Resultatet har visat att företag inte arbetar enligt en traditionell utformning av CSR utan att snarare en uppdatering av begreppet som numera benämns som ”hållbarhet”. De tre dimensionerna som CSR består av utgör fortfarande grunden även i revideringen. Influencers går att använda i kommunikation av hållbarhet men det finns flertalet underliggande nyckelfaktorer som bör tas i beaktning innan verktyget implementeras. Förslag till fortsatt forskning: Faktorerna har sammanställts i en SWOT-analys som förslag till vidare forskning. Framtida studier kan studera fler svenska företag och se om dessa funna faktorer instämmer med varandra. Vid ett sådant tillfälle kan en tydligare modellering göras för hur denna typ av marknadsföring bör genomföras. / Purpose: The aim is to create an understanding of how companies work with CSR and whether it is possible to use influencers as a marketing tool when CSR is being communicated. The purpose is also to find out if this communication has any underlying challenges or opportunities. Method: The study is based on a qualitative method with an inductive research approach. The empirical data consists of ten semi-structured interviews conducted with two selection groups, consisting of companies and consumers. The empirical data has been analyzed with a thematic analysis, a SWOT-analysis and the study’s discussion has been done by relating the empirical material to the theoretical references. Result & conclusion: The result has shown that companies do not work according to a traditional design of CSR, but with an updated version of the concept, now to be referred as ”sustainability”. The three fundamental dimensions in CSR is still the basis of the renewed CSR. Influencers can be used in the communication of CSR/sustainability but there are several underlying challenges and threats that should be considered before implementing the tool. Suggestions for future research: The challenges and opportunities have been summarized in a SWOT analysis and the summary is the proposal for future research. Future studies can be to study other Swedish companies and see if these found factors agree with each other. If this is the case, a better– more developed – version of the model can be done for how this type of marketing should be carried out.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mau-44732 |
| Date | January 2021 |
| Creators | Hornemark, Malin |
| Publisher | Malmö universitet, Fakulteten för teknik och samhälle (TS) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0042 seconds