Följande studie, författad av Emma Heldring och Ida Vestlin med titeln Digitala verktyg inom Human Resources, ämnar undersöka HR-anställdas inställningar till digitala verktyg i HR-arbetet. Personliga inställningar till digitala verktyg inom HR-arbetet undersökts utifrån insamlat material från åtta semistrukturerade kvalitativa intervjuer. Tidigare studier på området har främst undersökt de digitala verktygens bidrag ur ett managementperspektiv med fokus på effektivitet och produktivitet, mindre forskning har gjorts om hur de anställda som arbetar med verktygen känner inför dem. Robert Blauners (1964) teoretiska begrepp powerlessness samt delfaktorer ut Bosse Angelöws (2010) modell för en lyckad organisationsförändring utgör, tillsammans med tidigare forskning om digitala verktyg, studiens teoretiska ramverk. Studiens resultat går i viss linje med tidigare forskning om digitala verktygs bidrag till effektivare arbetssätt och visar att användningen samt behovet av dessa är omfattande. Vidare antyder resultatet att nya digitala verktyg som rekryteringsrobotar och chatbots medför risker men att fördelarna med dem tenderar att överväga nackdelarna, vilket resulterat i en generellt positiv inställning till digitala verktyg inom HR-arbetet. Den mer ingående analysen visar den återkommande reflektionen över fördelar och nackdelar med digitala verktyg, vilket frambringat den ambivalenta inställning som präglar resultatet. Sammantaget har studien bidragit med kunskap om HR-anställdas inställningar till digitala verktyg. / The following study, written by Emma Heldring and Ida Vestlin with the title Digital tools within Human Resources investigates HR-employees attitudes towards digital tools within HR-work. Personal attitudes towards digital tools within HR are intended to be identified with eight semi-structured qualitative interviews. Earlier studies in the field has a management perspective with a focus on increased efficiency and productivity, less research has been done on how the employees working with the tools feel about them. Robert Blauner’s (1964) theoretical concept powerlessness and parts from Bosse Angelöws (2010) reorganizational model, together with previous research about digital tools, constitutes the theoretical framework. The study's results are in accordance with previous research about digital tools impact on efficiency and show that the use and need of them are comprehensive. The results suggest that new digital tools such as recruitment robots and chatbots entail risks, but their benefits tend to outweigh the disadvantages, which has resulted in a generally positive attitude to digital tools in HR-work. A thorough analysis shows the reoccurring reflection on the advantages and disadvantages of digital tools, which has created the ambivalent attitude that characterizes the result. The study contributes with knowledge of HR-employees attitudes for digital tools.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:sh-39987 |
| Date | January 2019 |
| Creators | Heldring, Emma, Vestlin, Ida |
| Publisher | Södertörns högskola, Sociologi, Södertörns högskola, Sociologi |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.002 seconds