Hela det mänskliga genomet var sekvenserat i april 2003 och sedan dess har utvecklingen av genetisk testning avancerat snabbt. Sjuksköterskor kan komma att ha en central roll gällande att informera personer kring den genetiska testningen, rådgiva personer som genomgår genetisk testning och hjälpa dem att tolka resultaten. Genom att beskriva personers känslor kring att genomföra genetisk testning kan sjuksköterskor få hjälp till en ökad förståelse. Syftet var därför att beskriva personers känslor kring att genomföra en genetisk testning för genetiskt betingade sjukdomar med en möjlig dödlig utgång. För att få en överblick av det aktuella forskningsläget genomfördes en systematisk sökordsbaserad litteraturöversikt. Totalt tolv artiklar granskades och kodades. Resultatet presenteras i fyra teman: Rädsla och lättnad, som handlar om rädsla för sjukdomen, oro och ångest men också lättnaden när resultatet var negativt; Ovisshet kring hanterandet, där känslor av frustration, chock och orättvisa framkom men även förväntningar inför resultatet; Hopp och hopplöshet, vilket syntes som hopp inför framtiden och personlig kontroll samt en känsla av att vara besegrad, maktlös och förrådd; samt Gemenskap och utanförskap inom familjen, som uppstod i relation till andra där känslan av att vilja dölja samt behov av stöd var framstående. Då hälsa är vårdandets mål diskuteras resultatet utifrån Katie Erikssons hälsokors samt i förhållande till hälsa som rörelse. Ytterligare forskning och utbildning krävs för att sjuksköterskor ska erhålla kunskap om personcentrerat vårdande genom processen av genetisk testning. / The human genome was sequenced in April 2003 and since then genetic testing has developed rapidly. Nurses may come to have a central and significant role regarding informing people about all the potential outcomes of genetic testing, advising people undergoing genetic testing and helping them interpret the results. By describing people's feelings about implementing genetic testing, nurses be helped to a better understanding and ability to perform a person-centered care. The aim was therefore to describe people's feelings about implementing a genetic testing for genetic diseases with possible fatal outcome. To get an overview of the current state of research, a systematic search-terms-based literature review was performed. A total of twelve articles were reviewed and coded, resulted in four themes: Fear and relief, which is about fear of the disease, worry and anxiety but also relief when the result was negative; Uncertainty surrounding the handling, where feelings of frustration, shock and injustice emerged but also expectations for the outcome; Hope and hopelessness, which appeared as a hope for the future and personal control but also a sense of being defeated, powerless and betrayed; and Community and exclusion within the family, which arose in relation to others where feeling of wanting to hide and needs of support were prominent. The goal of caring is health. The result of this study is therefore discussed with reference to Katie Eriksson's health cross and in relation to health as a movement. Further research and education is required for nurses to obtain knowledge about person-centered care through the process of genetic testing.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hh-27551 |
| Date | January 2015 |
| Creators | Hammarstig, Isabella, Östman, Sara |
| Publisher | Högskolan i Halmstad, Högskolan i Halmstad |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0027 seconds