Our planet is facing a socio-ecological crisis in which we are failing to meet the basic needs of the people in our society whilst living within the planetary boundaries. This has brought about the need to reassess the general approach to economic policy and thus the emergence of an alternative perspective, namely Doughnut economics. The Doughnut provides a framework consisting of a social foundation of well-being and an ecological ceiling of planetary boundaries, between which is a safe and just space for all. This framework has been applied in urban planning worldwide since its emergence in 2017 but still lacks practical implementation. This thesis sheds light on an urban development project in the municipality of Tomelilla in Sweden with the intention of implementing the Doughnut. Through a case study, the first phase of the project which constitutes a Masterplan is reviewed. This study consists of a document analysis as well as several interviews. The thesis shows that the application of the Doughnut in the Masterplan encounters several difficulties. The encounter between the Doughnut and practical reality has been identified as one of the fundamental challenges. This challenge is rooted in a more radical move into the Doughnut which faces constraints in regulations and laws as well as the receptivity of society and the construction industry. In addition, the model lacks guidelines to guide trade-offs between social and ecological aspects. As a result of these challenges, it is concluded that the masterplan cannot be implemented within the framework of the Doughnut model. It is however observed that the model should be seen as a tool for approaching the Doughnut as well as for promoting sustainability, rather than seeing the Doughnut as an end state. The visual strength and apparent simplicity of the model has been highlighted as a contributing factor to the model's ability to constitute a tool for communication with the capacity to promote discussion, dialog and new ways of thinking about complex issues. Finally, due to the model's ability to visually communicate 21 different social and ecological aspects in a simple and clear way, our thesis argues that the Doughnut encourages a holistic and sustainable way of thinking. Thus, the application of the Doughnut in urban planning can promote the development of sustainable cities. / Vår planet står inför en socioekologisk kris inom vilken vi misslyckas med att tillgodose människors basala rättigheter och behov. Detta samtidigt som vi tär på planetens resurser och överskrider de planetära gränserna. Detta har lett till ett behov av att omvärdera det allmänna synsättet på ekonomisk politik och därmed framväxten av ett alternativt perspektiv, nämligen munkmodellen. Munkmodellen utgör ett ramverk bestående av en social grund av välbefinnande och ett ekologiskt tak av planetära gränser, mellan dessa återfinns ett säkert och rättvist utrymme för alla. Detta ramverk har tillämpats inom stadsplanering över hela världen sedan dess uppkomst år 2017, men präglas fortfarande av en bristande praktisk implementering. Denna uppsats behandlar ett stadsutvecklingsprojekt i Tomelilla kommun i Sverige med avsikt att implementera munkmodellen. Genom en fallstudie granskas den första fasen av projektet, vilken utgörs av en masterplan. Denna fallstudie består av en dokumentanalys samt ett flertal intervjuer. Uppsatsen vittnar om att tillämpningen av munkmodellen i masterplanen möter flera svårigheter. Munkmodellens möte med den praktiska verkligheten har identifierats som en av de grundläggande utmaningarna. Detta då en mer radikal förflyttning in i munken möter begränsningar i såväl regleringar och lagar som mottagligheten i samhället och byggbranschen. Dessutom saknar modellen riktlinjer för att vägleda avvägningar mellan sociala- och ekologiska aspekter. Som ett resultat av dessa utmaningar konstateras att masterplanen inte kan genomföras inom munkmodellens ramar. Däremot konstateras att modellen bör ses som ett verktyg för att närma sig munken och främja hållbarhetsarbete, snarare än att se munken som ett slutgiltigt tillstånd. Modellens visuella styrka och skenbara enkelhet har lyfts som en bidragande faktor till modellens förmåga att utgöra ett kommunikationsverktyg med kapacitet att främja diskussion, dialog och nya tankesätt kring komplexa frågor. På grund av Munkmodellens förmåga att visuellt kommunicera 21 olika sociala- och ekologiska aspekter på ett enkelt och tydligt sätt argumenterar slutligen vår uppsats för att munkmodellen uppmuntrar till ett holistiskt och hållbart sätt att tänka. Därmed kan munkmodellens tillämpning i stadsplanering främja utvecklingen av hållbara städer.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mau-69535 |
| Date | January 2024 |
| Creators | Bäcklin, Linda, Sahlgren, Lina |
| Publisher | Malmö universitet, Institutionen för Urbana Studier (US) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0176 seconds