Varje år omkommer cirka 500 personer i trafiken och runt 20 000 personer skadas. Betydande riskfaktorer till trafikolyckor är alkohol och droger som blivit allt vanligare förekommande. Det uppskattas att mellan 12 500 – 15 000 personer kör onyktra på landets vägar dagligen. Rattfylleristerna domineras av yngre och medelålders män och ungefär två tredjedelar av rattfylleristerna har ett alkoholproblem. Samhället arbetar aktivt för att minska rattfylleri och en arbetsmodell som haft positiva resultat är SMADIT (Samverken mot alkohol och droger i trafiken). Syftet med denna studie var att undersöka erfarenheter av att arbeta med modellen SMADIT Västmanland bland polis och personer inom socialtjänsten i Västmanlands län. Till studien användes en kvalitativ metod i form av intervjuer och totalt intervjuades sex personer. Intervjuerna analyserades sedan genom en innehållsanalys. Resultatet visade att det fanns en positiv inställning till arbetet och att det kändes meningsfullt. Det fanns dock vissa brister i modellen så som praktiska problem och bristande samverkan. Det efterlyses därför tätare nätverksträffar mellan aktörerna samt bättre återkoppling till polisen. Det finns en positiv inställning till SMADITS fortlevnad i framtiden och förhoppningen är att fler rattfyllerister tackar ja till erbjudandet om samtal med socialtjänsten. / Each year, approximately 500 people are killed in traffic and around 20 000 are injured. Significant risk factors for traffic accidents are alcohol and drug intake that have become increasingly prevalent. The daily estimate of people driving under influence of alcohol is between 12 500 - 15 000. Drunk drivers are dominated by young and middle-aged men and about two-thirds of drunk drivers have alcohol problems. The society is actively working to reduce drunken driving and a model that has had positive results is SMADIT (Cooperation against alcohol and drugs in traffic). The aim of this study was to examine the experience of working with SMADIT Västmanland among police and social workers in Västmanland County. For the study a qualitative approach was used in the form of interviews and totally six individuals were interwied. The interviews were analyzed through a content analysis. The results showed that there was a positive attitude to work with SMADIT and that the model felt meaningful. But there were some shortcomings in the model, like practical problems and difficulties in cooperating. It therefore calls for closer meetings and better feedback to the police. There is a positive attitude towards SMADIT in the future and the hope is that more drunk drivers take the opportunity to talk with the social services.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mdh-7433 |
| Date | January 2009 |
| Creators | Jonsson, Malin |
| Publisher | Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, Mälardalens högskola, Institutionen för vård- och folkhälsovetenskap |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0029 seconds