<p>The purpose of this thesis is to increase the knowledge about the comprehensibility of the easy-to-read civic information. In the study I present my analysis of the content of four easy-to-read texts from four government authorities. The analysis constitutes the starting point for interviews with the target group – people with a minor mental retardation –, but it also reveals some possible difficulties for the intended readers. In the empirical study ten persons from the target group were asked to read a text and the comprehension was tested by oral questions about facts in the text. The empirical findings indicate that the main message was often understood. Still, the target group had some difficulties understanding the texts, although they are easy-to-read and intended for people with a minor mental retardation. The difficulties seem to be caused by the choice of words, abstract explanations and unclear content. Therefore I suggest further research to find out how to prevent such difficulties.</p> / <p>I dag ställs det krav på att myndigheter ska ge ut viss information på lättläst svenska till grupper som har svårt för att läsa och förstå annan information. En av de målgrupper som denna information riktar sig till är personer med en begåvningsnedsättning. Det ställer särskilt höga krav på att texten är enkelt skriven och skribenten kan t.ex. inte utgå från att läsaren har förkunskaper eller kan förstå bildspråk.</p><p>Det övergripande syftet med denna studie är att öka kunskapen om hur myndigheternas lättlästa samhällsinformation kan göras begripligare för målgruppen personer med en begåvningsnedsättning. I studien undersöks fyra texter, med information som vi behöver i vardagslivet, från fyra statliga myndigheter. Studien försöker dels utröna hur begriplig den lättlästa samhällsinformationen är för målgruppen, dels vad det är som gör en text svår. Med utgångspunkt från svaren på dessa frågor förs en diskussion om hur texterna skulle kunna bli lättare att förstå för målgruppen.</p><p>Undersökningen har en explorativ karaktär och forskningsansatsen är hermeneutisk. Studien utgår inte från någon vedertagen teori om lättläst samhällsinformation, men däremot utgör teorier inom språk-, kognitions- och handikappvetenskap en viktig bas.</p><p>Studien består av en analys av innehållet i texterna. Textanalysen är framförallt avsedd att vara ett underlag för intervjuer och tolkningar av dessa. Analysen lyfter dock även fram tänkbara svårigheter i texterna. Studiens empiriska och viktigaste del består av intervjuer med tio personer ur texternas målgrupp. Samtliga personer hämtades från en skola för vuxna med en begåvningsnedsättning. Varje intervjuperson har fått läsa en text och därefter svarat på frågor om textens innehåll. Slutligen har jag jämfört om intervjupersonens svar stämmer överens med den tolkning jag gjort av textens budskap.</p><p>Resultatet visar att texterna oftast lyckades förmedla sitt övergripande budskap, men att enstaka eller flera detaljer orsakade svårigheter för läsarna. Svårigheterna verkade bero på ordval, abstrakta förklaringar och innehållsliga otydligheter samt att texten krävde förkunskaper som läsaren inte hade. Att dessa faktorer kan leda till att förståelsen av en text försvåras är i sig inte nytt inom språkvetenskapen och kognitionsvetenskapen, men det intressanta är att svårigheter kvarstår även i texter som bearbetats till lättläst. Därför bör ytterligare forskning om lättläst samhällsinformation uppmuntras.</p>
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA/oai:DiVA.org:liu-3892 |
| Date | January 2005 |
| Creators | Olsson Kihl, Lena |
| Publisher | Linköping University, Department of Communications Studies, Tema Kommunikation |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, text |
Page generated in 0.0021 seconds