Studien handlar om vilka åtgärder som vidtagits inom kommunen för att förebygga brottslighet samt bidra till trygghet och välmående för kommuninvånarna genom förbättring av den fysiska miljön. Studien består av kvalitativa semistrukturerade intervjuer med politiker, tjänstemän, brottsförebyggare, stadsarkitekter och andra aktörer med direkt eller indirekt inflytande på trygghetsskapande och brottsförebyggande arbete. Min undersökning avgränsas till den fysiska utformningen och vilken betydelse denna har för ett strategiskt arbete att värna trygghet. Resultatet tyder på att den fysiska utformningen har ett betydande inflytande på trygghetsupplevelse och säkerhet. Detta förhållande är i kombination med andra faktorer något som påverkar social hållbarhet avseende trygghet. Resultaten visar därutöver att kommunen, i samverkan med flera andra aktörer, jobbar med att anpassa den fysiska designen samt utformningen av stadsrummet för att skapa förutsättningar för invånarna att få 1) social kontroll, 2) naturlig övervakning. Dessa förklaras genom koncepten: 1.ögon mot gatan och 2. livliga gator. Resultatet visar även att det råder brist på social hållbarhet som inkluderar både social sammanhållning och socialt engagemang i Upplands Väsby kommun och att kommunen inte alltid vidtar åtgärder i tid.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-530350 |
| Date | January 2024 |
| Creators | Ernman, Elena |
| Publisher | Uppsala universitet, Kulturgeografiska institutionen |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | Uppsatser Kulturgeografiska institutionen |
Page generated in 0.0025 seconds