Målet för eftervården är att den nyblivna modern skall få vara tillsammans med sitt sjuka nyfödda barn och utifrån behov få stöd, råd och omvårdnad av barnmorskan. När det uppstår ett avancerat vårdbehov hos barnet efter förlossningen separeras i dag modern och barnet på de flesta sjukhus i Sverige. Detta ses av många som oundvikligt eftersom mor och barn kräver vård inom olika verksamheter. Det finns dock flera vinster med att inte separera mor och barn efter förlossningen såsom minskad stress hos modern och mindre påverkan på hennes anknytning till barnet efter förlossningen. Förutom olika vårdrutiner som förhindrar separation är den fysiska vårdmiljön avgörande för en tidig känslomässig närhet vilket i sig har betydelse för barnets hälsa och utveckling. Få studier beskriver mödrars erfarenhet av att få eftervård i samma lokaler, som sitt sjuka nyfödda barn, på en neonatalavdelning. Syftet med denna studie var att undersöka mödrars erfarenheter av att ha fått sin eftervård i samma lokaler som sitt sjuka nyfödda barn som vårdas på en neonatalavdelning. En deskriptiv tvärsnittsstudie valdes som metod. Data insamlades med hjälp av en enkät med kvantitativ och kvalitativ del. En postenkät skickades ut till 200 mödrar som hade varit inskrivna i samband med att modellen för samvård infördes på det sjukhus där de vårdats efter förlossningen. Resultatet av det insamlade data analyserades med hjälp av deskriptiv statistik. Kvalitativa data bestod av fritextsvar som kategoriserades och summerades. Antalet mödrar som svarade på enkäten var 86 vilket motsvarade en svarsfrekvens på 43 procent. Resultatet visade att 92 procent av dem som svarade på enkäten var nöjda med eftervården. Av mödrarna hade 86 procent fått sitta med sitt barn hud-mot-hud så mycket som de önskat och 79 procent hade fått möjlighet att vara delaktiga i sitt barns omvårdnad i den utsträckning de hade velat när barnet vårdades på IVA-sal. Sjuttionio procent angav att de hade fått tillräcklig uppföljning efter förlossningen och 86 procent hade fått det stöd de ansåg sig behövt för egen del. Att de fått kontakt med barnmorska inom rimlig tid efter förlossningen rapporterade 84 procent och färre än häften (48 %) hade fått möjlighet till en genomgång av sin förlossning med barnmorska. Brist på information avseende tidig bröststimulering rapporterades, 51 procent angav att de hade erhållit tillräckligt med information. Tillräckligt utrymme att samtala kring frågor/tankar om sin eftervård uppgav 53 procent av mödrarna. Tre kategorier framkom i analysen av varför modern inte kunnat vara delaktig i vården av sitt barn inom det första dygnet: Moderns tillstånd; Barnets tillstånd; Annan orsak. Fyrtiofyra informanter lämnade fritextsvar under övriga synpunkter, fyra kategorier framkom: otydlighet och avsaknad av eftervård, information och andra negativa synpunkter samt positiva upplevelser. Slutsatsen av föreliggande studie är att mödrarna till största delen hade positiva erfarenheter av att få sin eftervård på en neonatalavdelning tillsammans med sitt sjuka nyfödda barn. Möjliga utvecklingsområden för att förbättra vården är tydligare informationen om tidig bröststimulering, rutiner för uppföljning av förlossningen, möjlighet att samtala kring sin eftervård och att tydliggöra barnmorskans roll i vården. Ytterligare studier behövs för att ta fram kunskap som kan användas i vården gällande samvårdsmodellen på en neonatalavdelning.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:shh-3019 |
| Date | January 2018 |
| Creators | Berglund, Birgitta, Jansson, Kerstin |
| Publisher | Sophiahemmet Högskola, Sophiahemmet Högskola |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0024 seconds