Lärosäten uppmanas idag att föra in hållbar utveckling som en del av utbildningen, vilket ligger till grund för denna uppsats syfte. Högskolan i Halmstad upprättade år 2013 Utskottet för hållbar utveckling där ett av målen är att göra studenter och övrig personal medvetna om arbetet med hållbar utveckling. Uppsatsen är en kvalitativ studie som bygger på empiriskt insamlat material från intervjuer med medlemmar i utskottet för hållbar utveckling på ett Högskolan i Halmstad. Syftet med studien är att söka förståelse för de hinder och möjligheter som kan uppkomma i implementering av riktlinjer för en hållbar utveckling på ett lärosäte. I uppsatsen ställs frågan om hur medlemmarna i utskottet arbetar med hållbar utveckling. En kvalitativ metod har använts där det i intervjuerna framkommer några av de hinder och möjligheter som kan uppkomma i samband med implementeringen. Störst fokus ligger i att utifrån vår socialpsykologiska kunskap förstå den ekologiska kommunikationens betydelse, dels via relationen mellan texter och människa och dels mellan människor. Vi menar att det är kommunikationen som ligger till grund för samordning av handlingar. Uppsatsens teoretiska tyngdpunkt återfinns i Niklas Luhmanns systemteori, Dorothy Smiths institutionella etnografi och Johan Asplunds begrepp ”social responsivitet”. Resultatet visar att samordning lokalt delvis påverkas av translokal koordinering och att tolkning samt förståelse har betydande inverkan på samordningen av arbetet för främjandet av ekologisk medvetenhet. / Institutions are be/e/ing urged today to bring in sustainable development as part of the education, which is the foundation for this thesis purpose. University of Halmstad established in year 2013, the Sustainable Development Committee where one of the goals is to make students and staff aware of the work. We as students have never been in contact with the concept and from there have an interest in what social psychology can contribute to the expansion of sustainable development in an institution. The essay is based on a qualitative study based on empirical material collected from interviews with members of the Commission for Sustainable Development in an institution of higher learning. The purpose of the study is to seek an understanding of the barriers and opportunities that may arise in the implementation of guidelines for sustainable development at a higher education institution. The study gives an overview of some of the barriers and opportunities that arise in its implementation. The main focus lies in the basis of our social psychological knowledge to understand the ecological importance of communication, both through text and humans and between humans. We believe that it is the communication that is the basis for coordination of actions. The thesis theoretical emphasis is found in Niklas Luhmnnas system theory, Dorothy Smiths institutional ethnography and Johan Asplunds theory of ”social responsiveness”. The results show that coordination locally is partially affected by translocal coordination and interpretation, and understanding has a significant impact on the coordination of efforts to promote ecological awareness.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hh-32426 |
| Date | January 2016 |
| Creators | Arvidsson, Martin, Karlsson, Caroline |
| Publisher | Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0025 seconds