<p>Elcertifikatsystemet infördes 2003 för att främja elproduktion från förnybara energikällor. Producenter av förnybar el tilldelas ett elcertifikat för varje producerad MWh och elleverantörer måste köpa in elcertifikat motsvarande en viss kvot av deras elförsäljning, vilket skapar en marknad för elcertifikat. Systemet har lett till att den förnybara elproduktionen från kraftvärme ökat, dels genom förändrad drift samt ökad andel förnybara bränslen i befintliga anläggningar och dels genom investeringar i nya anläggningar.</p><p><p>2007 infördes en lagändring som tidsbegränsar tilldelningen av elcertifikat till en anläggning till maximalt 15 år. De kraftvärmeanläggningar som erhållit stöd sedan systemets införande kommer inte längre tilldelas elcertifikat efter 2012 eller 2014. Detta har lett till att flera kraftvärmeproducenter hävdar att de kommer att investera i nya anläggningar med huvudsaklig motivering att erhålla nya elcertifikat, snarare än att förbättra prestanda. Detta skulle minska utnyttjningstiden för befintliga anläggningar, vilket skulle kunna ses som samhällsekonomiskt negativt om investeringen endast leder till att en anläggning ersätter en principmässigt likvärdig anläggning. Detta examensarbetes huvudsakliga syfte är att utreda vilken påverkan den tidsbegränsade tilldelningen får på elproduktionen i utfasade kraftvärmeverk samt om elcertifikat kan fungera som enda grund till att kraftvärmeproducenter investerar i nya anläggningar. Rapporten utgår från hypotesen ”<em>kraftvärmeanläggningar som fasats ut ur elcertifikatsystemet fortsätter att producera förnybar el och den tidsbegränsade tilldelningen av elcertifikat ger samhällsekonomiskt positiva effekter”.</em></p></p><p><p><p>Tre olika energisystem; Växjö, ett fiktivt ”standardsystem” och Linköping, modelleras med hjälp av modelleringsverktyget MODEST. För att se hur elproduktionen förändras beroende på elcertifikattilldelning, simuleras de tre systemen från 2013 och framåt dels med och dels utan elcertifikattilldelning. Resultaten visar att elproduktionen minskar i alla tre systemen då stödet försvinner. I Växjö sker produktionsförändringarna huvudsakligen genom mer rökgaskondensering, i standardsystemet genom mer direktvärme och i Linköping genom mindre kondensproduktion. En uppskalning av resultaten görs för att se den totala produktionsminskningen för de anläggningar som mister sitt stöd efter 2012. En sammanvägd minskning av elproduktionen uppskattas årligen hamna i storleksordningen 15 %, vilket motsvarar cirka 500 GWh av de drygt 3 300 GWh biokraftvärmeproduktion som fasas ut. Genom att denna produktion fasas ut sparas nästan en miljard in i stöd. Detta innebär en kostnad på cirka 2 000 kr/MWh för att bibehålla produktionsnivån, vilket är ett mycket högt stödbehov.</p><p>I modellerna har möjlighet även getts till investeringar. För Växjö och standardsystemet ges möjlighet att investera i identiska kraftvärmeanläggningar som de befintliga i systemen. Elcertifikatstöd visar sig inte vara tillräckligt som enda motivering för att investera i en ny anläggning. I kombination med bättre prestanda är elcertifikattilldelning dock en betydande faktor. Simuleringarna kan inte visa att upphörd elcertifikattilldelning leder till att investeringar blir lönsamma, som inte skulle varit det även med fortsatt tilldelning.</p><p>I huvudsak bekräftas hypotesen, eftersom produktionsminskningarna i förhållande till besparat stöd är så små att det inte kan ses som samhällsekonomiskt motiverbart att fortsätta tilldela anläggningarna elcertifikat. Simuleringarna kan inte heller visa att tilldelning av elcertifikat kan fungera som enda grund till investeringar i nya anläggningar.</p></p><p> </p><p> </p></p> / <p>The Swedish system for green certificates was established in 2003 to promote production of electric power from renewable energy sources. As a result of the system, renewable combined heat and power production (CHP) has increased in Sweden. This is seen by an increased use of existing CHP-plants, an increased use of renewable energy sources and also investments in new plants.</p><p>In 2007, the period of time a plant is entitled certificates was limited to 15 years. Plants that have been given certificates since 2003 will lose their support after 2012 or 2014. This has resulted in many CHP producers claiming that they will invest in new plants with the main purpose to receive new certificates. That would decrease the utilization time of existing plants. From a national economic point of view this could be seen as negative since new plants would replace comparable plants. The aim for this master's thesis is to investigate how the time limitation affects the production of electric power in CHP plants and if receiving green certificates is a sufficient reason to invest in new plants. This thesis is written with the hypothesis that "<em>CHP-plants, which no longer are entitled to green certificates, will continue producing renewable electric power and that the time limitation gives positive effects from a national economic point of view</em>"</p><p>Three energy systems, Växjö, a fictitious "typical system" and Linköping, are modeled in the energy-system optimization tool MODEST. The heat and electric power production are simulated from 2013 with and without green certificates. The simulations show that the production of electric power decreases in all three systems without the certificates. From those CHP-plants that lose their certificates after 2012, the estimate is that a decrease of 15%power production will occur. This corresponds to more than 500 GWh/year. Approximately one billion SEK is being saved by not giving the plants certificates. This means that the price to maintain the production level is about 2 000 SEK/GWh, which is very expensive.</p><p>MODEST is given the possibility to invest in new CHP plants equal to the existing ones in the energy systems, with the difference that the new plants would be given certificates. Receiving green certificates is shown to not be a sufficient motive for investing in new plants.</p><p>The conclusion of this master's thesis is that the hypothesis for the most part is correct. The production of renewable electric power will decrease to some extent, but from a national economic point of view it cannot be motivated to continue giving certificates to CHP plants after 15 years, if the decrease in production is put in relation to the spared cost.</p>
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA/oai:DiVA.org:liu-17482 |
| Date | January 2009 |
| Creators | Lundén, Johan |
| Publisher | Linköping University, Linköping University, Department of Management and Engineering |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, text |
Page generated in 0.0022 seconds