För att hantera den ökande befolkningen i världen behöver jordens resurser användas mer effekt vilket till exempel kan göras genom att återvinna material som inte längre fyller någon funktion. Området Urban mining handlar om att frigöra material som inte längre används i den urbana miljön och göra dem tillgängliga för nya produkter. I Sverige förläggs olika typer av infrastruktursystem i marken och när de inte längre används får de vanligtvis ligga kvar. Resursbasen som bland annat urkopplade elkablar utgör har identifierats i tidigare studier som intressant att ta upp i samband med markingrepp, då de innehåller värdefulla metaller. Att förädla malm till ren metall är dessutom mer kostsamt, ur både ekonomiskt och miljömässigt perspektiv, än att återvinna produkter som inte längre används.Studien har omfattat intervjuer med elnätsägaren i Linköping om hur beslut fattas kring elnätets förvaltning samt en praktisk pilotstudie i utvecklingsorten Vikingstad. Personer på olika strategisk nivå intervjuades och styrande dokument som ägardirektiv för verksamheten granskades. Därefter identifierades möjligheter och hinder för att kabelupptagning ska ske i större utsträckning än idag samt vart i den strategiska processen frågan behöver integreras. I Vikingstad var planen att både förnya och förstärka elnätet på sträckor där kablar som skulle kopplas ur låg. Under pilotstudien undersöktes vilka extra moment som upptagningen krävde, vad momenten innebar för kostnader, vilken tid de tog samt vilka intäkter som kabelskrotet genererade.Elnätsägarna regleras av energimarknasinspektionens intäktsram och branchorganisationen Svensk energi har en central roll för ökad och spridd kunskap hos Sveriges elnätsägare. Dessa två intressenter har därför viktiga roller i ställningstagandet om huruvida urkopplade elnätskablar ska tas upp eller ej. Hos elnätsägaren i Linköping är det när beslut tas om vilka förstärknings- eller förnyelseprojekt som ska genomföras som möjligheten till integrering av upptagning av urkopplade kablar bör undersökas. Detta då fallspecifika parametrar som fördelaktig ny sträckning och omkopplingsmöjligheter är avgörande för genomförbarheten. Resultatet från pilotstudien visar att fyra typer av moment är nödvändiga för att ta upp urkopplade kablar: ”schaktning och friläggning”, ”lyfta upp kabel ur schakt”, ”samla ihop kabel och kabelband” samt ”återställning”. Av dessa moment påverkar ”schaktning och friläggning” kostnaderna mest om extra djup krävs och ”lyfta upp kabel ur schakt” är mest kostsamt om det finns många andra system kring kabeln som ska tas upp. Det ekonomiska resultatet visar att tre procent av kostnaderna på sträckorna där kablar togs upp kan allokeras till upptagningen.Slutligen konstateras att fördelar som ökad miljöprestanda och frigjord plats för nya system i marken bör beaktas i större utsträckning hos elnätsägaren. Kostnader och intäkter kan också styras om för att motivera elnätsägarna mer, då upptagningen i dagsläget medför ökade kostnader för dem. För att underlätta budgetering av förstärknings- eller förnyelseprojekt med integrerad kabelupptagning presenteras kostnadsposter för de sammanslagna momenten upptagningen innebär, baserade på olika grundförutsättningar. Exempel på framtida studier för att öka kunskapen om och möjligheterna att ta upp urkopplade kablar är fler pilotstudier för att erhålla ett mer generaliserbart dataunderlag samt att undersöka hur ekonomiska värden av kabelupptagning kan fördelas mer fördelaktigt för elnätsägarna. / Städer som gruvor II
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:liu-138737 |
| Date | January 2017 |
| Creators | Granberg Lomyr, Mikaela |
| Publisher | Linköpings universitet, Industriell miljöteknik |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.006 seconds