Bakgrund: För att kunna säkerställa en god omvårdnad för patienter i livets slut är det betydelsefullt att sjuksköterskor känner sig trygga i mötet med både patienten och anhöriga. Dessutom är det väsentligt att sjuksköterskor har rätt verktyg och redskap för att hantera känslomässigt utmanande situationer på ett professionellt sätt. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors känslomässiga erfarenheter av att vårda patienter i livets slut. Metod: En allmän litteraturstudie baserad på femton vetenskapliga artiklar av både kvalitativ och kvantitativ design. Artiklarna söktes genom databaserna PubMed och CINAHL. Innehållet i artiklarna analyserades enligt Popenoe et al. (2021), och ut det skapades tre huvudkategorier. Resultat: I resultatet framkom tre huvudkategorier som baserades på sjuksköterskans känslomässiga erfarenheter och det var (i) Känslor av utbrändhet, ångest och stress, (ii) Betydelsen av tidigare erfarenheter och samverkan i team, (iii) Sjuksköterskans copingmekanismer vid vård i livets slut. Konklusion: I den palliativa vården upplever sjuksköterskor ofta stress som kan leda till utbrändhet och ångest. Att vara en del av ett välfungerande team med patienten och deras närstående är avgörande för att den palliativa vården ska fungera. Det kolligiala stödet hjälper sjuksköterskor att enklare hantera arbetsdagen och därigenom ge bästa möjliga stöd och vård till patienten. Behovet av kompetensutveckling betraktades som avgörande. / Background: To ensure good care for patients at the end of life, it´s significant for nurses to feel confident in their encounters with both the patient and their relatives. Additionally, it´s substantially for nurses to have the right tools and resourses to handle emotionally challenging situations in a professional manner. Aim: The aim was to illuminate the emotional experiences of nursing in caring for patients at the end of life. Method: A general literature rewiew based on fifteen scientific articles of both qualitative and quantitative design. The articles were searched through the databases PubMed and CINAHL. The content of the articles was analyzed according to Popenoe et al. (2021), resulting in the creation of three main categories. Results: The results revaled three main categories based on the emotional experiences of nurses, which were (i) Feelings of burnout, anxeity, and stress, (ii) The importance of previous experience and teamwork, (iii) Nurses coping mechanisms in end-of-life care. Conclusion: In palliative care, nurses often experience stress that can lead to burnout and anxeity. Being part of a well-functioningteam with the patient and their loved ones is crucial for palliative care to work effectively. The support from colleagues helps nurses manage their workload and this provide the best possible support and care to the patient. The need for professional development was considered crucial.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hh-53404 |
| Date | January 2024 |
| Creators | Lindell, Emma, Ljungberg, Ellen |
| Publisher | Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0022 seconds