SAMMANFATTNING Bakgrund : Palliativ vård är lindrande vård och ges till personer som har obotlig sjukdom eller av att annat skäl förväntas ha kort överlevnad. Vid vård i livets slut är personer med demenssjukdom särskilt sårbara. Demenssjukdomar påverkar den kognitiva förmågan vilket gör att personer har svårt tolka sina egna behov och att förmedla önskemål och preferenser när sjukdomen progredierar. Sjukdomsförloppet skiljer sig från andra sjukdomar och tidigare forskning visar att personer med demenssjukdom kan vid jämförelser få sämre vård i livets slut. Syfte: Syftet var att belysa möjligheter för en person med demenssjukdom att förmedla sina behov och önskemål i livets slut till närstående och vårdpersonal och därmed göras delaktig i sin egen vård. Metod: Integrativ litteraturöversikt av 16 stycken originalartiklar publicerade mellan 2014-01-01 och 2019-03-01. Sökningar gjordes i CINAHL Complete, PsycINFO och PubMed. Resultat: Resultatet indelades i tre teman; Verbalt och skriftligt förmedlade behov, Förmedla behov på annat sätt än verbalt samt Lära känna och ha kännedom om personen. Intresset att i förhand planera och dokumentera sina önskemål om vården i livets slut var hos personer med demenssjukdom svagt. Förväntningar på närstående och personal om att redan ha en uppfattning om preferenser samt medicinska kunskaper av palliativ vård fanns hos personer med demenssjukdom. Förmågan att förmedla sina behov fanns på ett annat sätt än det verbala, de förmedlade med sitt kroppsspråk, med sitt beteende, med sin röst genom klagande eller gnyende. Personal och närstående behövde ha kunskap, kompetens och kännedom om personen för att kunna tolka och förstå den enskildes behov. Den omgivande miljön påverkade kommunikationen. En lugn miljö främjade kommunikationen medan en orolig och stökig miljö förvärrade oro och försvårade tolkning av förmedlade behov. Slutsats: Personer med demenssjukdom visar sig ha förmåga att förmedla sina behov i livets slut på flera olika sätt och för att öka möjligheten är det av stor vikt att ha god kontinuitet i personalen samt att inte byta vårdmiljö. När personal som har kunskap om personens individuella rutiner och preferenser arbetar ökar personens möjligheter att förmedla sina behov. Det räcker inte att ha god kunskap i demensvård och palliativ vård för att vårda en person med demenssjukdom i livets slut. / ABSTRACT Background: Palliative care is comfort care provided for persons who have incurable illness or due to other reasons are expected to have short survival. In end-of-life care, persons with dementia are particularly vulnerable. Dementia affect the person´s cognitive ability. This entails that persons may have difficulties in interpreting their own needs and conveying wishes and preferences when the disease progresses. The course of the disease differs from other diseases, and previous research shows that people with dementia in comparison to persons have poor end of life care. Aim: To highlight opportunities for a person with dementia to convey their needs and desires to family and health care staff in end of life care thus be involved in their own care. Method: Literature review with method of analysis Integrative review of 16 original articles published between 2014-01-01 and 2019-03-01. Searches were made in CINAHL Complete, PsycINFO and PubMed. Result: The result was divided into three themes, Verbal and written conveyed needs, Communicate needs differently than verbally and Getting to know and gaining knowledge of the person. Interest in pre-planning and documenting their wishes for care in the end of life was weak in persons with dementia. Persons with dementia held expectations that family and staff were aware of their preferences as well as having medical knowledge of palliative care. The person with dementia developed abilities to convey their needs non-verbally, needs were conveyed through; body language, behavior and with their voice, for example by complaining or staring. Staff and family needed to have knowledge, competence and personal knowledge of the person with dementia in order to be able to interpret and understand the individual's needs. The surrounding environment influenced communication. A calm environment promoted communication, while a troubled and disorganised environment exacerbated concerns and complicated interpretation of conveyed needs. Conclusion: Persons with dementia convey their needs in end of life in several different ways. In order to enhance the possibility for persons with dementia to express their needs, it is of great importance continuity of staff is of great importance anda familiar care environment. When staff have knowledge of the person's individual routines and preferences, the person's opportunities to convey their needs increase. It is not enough to have good knowledge of dementia and palliative care to provide end of life care for a person with dementia in the end of life.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:shh-3393 |
| Date | January 2019 |
| Creators | Nyh, Maria, Parlenvi, Lovisa |
| Publisher | Sophiahemmet Högskola, Sophiahemmet Högskola |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0145 seconds