SAMMANFATTNING Syfte: Att studera föräldrars upplevelse av att kunna tolka sitt barns behov och mående samt upplevda kompetens i föräldrarollen efter att barnet har vårdats på neonatalavdelning. Metod: En jämförande kvantitativ studie med deskriptiv explorativ design som är en del av ett större projekt som genomförts vid två neonatalavdelningar i Sverige. En vecka efter barnets utskrivning från neonatalavdelningen samt vid två månaders korrigerad ålder fick barnets mamma och pappa varsin enkät, innehållande bland annat en föräldra-attitydskala, hemskickad. Insamlade data matades in i Statistical Package for the Social Sciences (SPSS) och redovisades med deskriptiv (md; median och range; minimum och maximum) och jämförande statistik (Chi-2-test och Mann-Whitney U-test). Resultat: En enda signifikant skillnad kunde ses mellan de två neonatalavdelningarna och det gällde föräldrarnas upplevelse att barnet tyckte om kontakt från dem i form av deras doft. På neonatalavdelning 2 svarade föräldrarna i högre grad att detta påstående stämde en vecka efter barnets utskrivning från neonatalavdelningen. Inga andra signifikanta skillnader ses vid jämförelsen av föräldrarnas enkätsvar från de två neonatalavdelningarna. Slutsats: Den enda signifikant skillnad som kunde ses anses av flera orsaker inte vara av särskilt hög betydelse. Följaktligen kan inga väsentliga skillnader ses mellan föräldrarnas upplevelse av sitt barns behov och mående samt upplevda kompetens i föräldrarollen beroende på om barnet vårdats på en neonatalavdelning där föräldrarna fick bo med sitt barn under hela vårdtiden och tidigt involveras i sitt barns vård eller om barnets vårdats på en neonatalavdelning med mindre föräldranärvaro. / ABSTRACT Aim: Studying parents' experience of being able to interpret their child's needs and well-being, and perceived competence in parenting after the child has been cared for in the neonatal unit. Method: A comparative quantitative study with a descriptive exploratory design that is part of a larger project conducted at two neonatal units in Sweden. A week after the child's discharge from the neonatal unit and at two months' corrected age, the child’s mother and father received a questionnaire sent to their home, containing among other things a parental attitude scale. Collected data were fed into the Statistical Package for the Social Sciences (SPSS) and presented with descriptive (md; median and range; minimum and maximum) and comparative statistics (Chi-2 test and Mann-Whitney U test). Results: Only one significant difference was seen between the two neonatal wards and it was regarding the parents' experience that the child enjoyed contact from them in terms of their fragrance. In the neonatal unit 2 parents agreed to a greater extent that this claim was true a week after the child's discharge from the neonatal unit. No other significant differences were seen when comparing the parents' questionnaire responses from the two neonatal wards. Conclusion: The only significant difference that was found was for several reasons not considered to be of very high importance. Consequently, no significant differences was found between the parents perception of their child's needs and well-being, and perceived competence in the parental role, depending on whether the child received care in a neonatal unit where the parents were allowed to stay with their child throughout the whole hospital stay and early get involved in their child's care or if the child was admitted to a neonatal unit with less opportunity for parental presence.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-215124 |
| Date | January 2013 |
| Creators | Lindahl, Christina |
| Publisher | Uppsala universitet, Obstetrik & gynekologi |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0017 seconds