Meticillinresistenta staphylococcus aureus (MRSA) är en bakterie som har utvecklat resistens mot meticillin. Spridning av MRSA är ett stort globalt problem som ökar. På intensivvårdsavdelningar förekommer smittspridning till medpatienter som är svårt sjuka, ett problem som intensivvårdssjuksköterskr bör förhindra med hjälp av olika omvårdnadsåtgärder. Syftet med litteraturstudien var att undersöka hur intensivvårdssjuksköterskan kan förhindra smittspridning av MRSA på intensivvårdsavdelning (IVA). Studien baseras på 11 vetenskapliga artiklar. Resultatet visar brister i handhygien, bemanning av oerfarna sjuksköterskor, underbemanning, otillförlitlig infektionskontroll och att ej vårda patienterna på enkelrum ökar risken för smittspridning. Framtida forskning inom dessa områden bör fokusera på en ökad medvetenhet och kunskap hur följsamheten av hygienrutiner kan skapas. / Methicillin resistant staphylococcus aureus (MRSA) is a bacterium that has developed a resistance to methicillin and the spread of these bacteria. MRSA is fast becoming a major global problem. There exists an increased risk within Intensive care unit (ICU) departmentsbetween patients who are seriously ill, a problem that the ICU nurses should try to avoid using a variet of nursing intervention. The purpose of this literature study was to explore how ICU nurses can help prevent the spread of MRSA in the ICU. The study is based upon 11 scientific articles, sought in Pubmed, Cinahl and viamanual searching. the results expose deficiencies in handhygiene, staff shortages, staffing nurses, unreliable infection control and failure to care for patients on single occupancy, all increasing the risk of contamination. Future research in this area should focus on how an increased awareness and knowledge about the importance of following hygiene procedures can be created and executed.

Bakgrund: Idag när nya sjukhus byggs blir designen till större delen enkelrum. Vårdmiljön bör stödja patienternas hälsa och välbefinnande. Att det finns en länk mellan hälsa och miljön som patienterna vistas i fastställs i begreppet evidensbaserad design. När patienter idag vårdas på sjukhus finns olika typer av rum. Dessa är flerbäddsrum, som rymmer två eller flera patienter samt enkelrum, där endast en patient ryms. I denna litteraturöversikt undersöks patienternas upplevelse av att vårdas i enkelrum. Patientens upplevelse av sin vård är viktig för sjuksköterskan att känna till. Den personcentrerade vården är nyckeln till upplevelsen. Syfte: Att beskriva patienters upplevelse av att vårdas på enkelrum. Metod: Studien är en litteraturöversikt baserad på elva vetenskapliga artiklar från två världsdelar. Artiklarna söktes i databaserna Pubmed, Cinahl och Science Direct, inklusionsår var 2000 – 2018. Resultat: Redovisas utifrån studiens syfte och presenteras under fyra kategorier; socialt stöd, autonomi & kontroll, komfort och ensamhet & isolering som i sin tur har underkategorier. Kategorierna har utformats utifrån återkommande begrepp i artiklarna som ligger till grund för resultatet. Resultatet visar både på fördelar och nackdelar med patienternas upplevelse av att vårdas på enkelrum. Slutsats: Patienternas upplevelse av att vårdas på enkelrum är mer komplex än rummets utformning, design och smyckning. Det handlar även om patienternas ålder och personligheter. Mer forskning kring detta ämne kommer att behövas innan generella direktiv om att endast införa enkelrum i byggnationer av nya sjukhus. / Background: Today, when new hospitals are being built, the design becomes mostly single rooms. The healthcare environment should support patients' health and well-being. That there is a link between health and the environment in which patients stay in is established in the concept of evidence-based design. When patients are hospitalized today, there are different types of hospital rooms. These are multibed rooms that accommodate two or more patients as well as single rooms, where only one patient is accommodated. This literature review examines the patient's experience of being cared for in a single room. Patient´s experience of the care is important for the nurse to be aware of and the person-centered care is the key to the experience. Purpose: To describe patients' experience of care in single rooms. Method: The study is a literature review based on eleven scientific articles from two continents. The articles were searched in the databases pubmed, cinahl and science direct, inclusion year were 2000-2018. Results: Reported on the purpose of the study and presented in four categories: social support, autonomy &controll, comfort and lonliness & isolation, which in turn has subcategories. The categories have been designed based on recurring concepts in the articles that underlie the results. The result shows both the advantages and disadvantages of the patient's experience of being cared for in single rooms. Conclusion: Patients' experience of care in single rooms is more complex than the design, and decoration of the room. It is also about the age and personalities of the patients. More research on this subject will be required before general directives to only introduce single rooms in construction of new hospitals.

SAMMANFATTNING Syfte: Att studera föräldrars upplevelse av att kunna tolka sitt barns behov och mående samt upplevda kompetens i föräldrarollen efter att barnet har vårdats på neonatalavdelning. Metod: En jämförande kvantitativ studie med deskriptiv explorativ design som är en del av ett större projekt som genomförts vid två neonatalavdelningar i Sverige. En vecka efter barnets utskrivning från neonatalavdelningen samt vid två månaders korrigerad ålder fick barnets mamma och pappa varsin enkät, innehållande bland annat en föräldra-attitydskala, hemskickad. Insamlade data matades in i Statistical Package for the Social Sciences (SPSS) och redovisades med deskriptiv (md; median och range; minimum och maximum) och jämförande statistik (Chi-2-test och Mann-Whitney U-test). Resultat: En enda signifikant skillnad kunde ses mellan de två neonatalavdelningarna och det gällde föräldrarnas upplevelse att barnet tyckte om kontakt från dem i form av deras doft. På neonatalavdelning 2 svarade föräldrarna i högre grad att detta påstående stämde en vecka efter barnets utskrivning från neonatalavdelningen. Inga andra signifikanta skillnader ses vid jämförelsen av föräldrarnas enkätsvar från de två neonatalavdelningarna. Slutsats: Den enda signifikant skillnad som kunde ses anses av flera orsaker inte vara av särskilt hög betydelse. Följaktligen kan inga väsentliga skillnader ses mellan föräldrarnas upplevelse av sitt barns behov och mående samt upplevda kompetens i föräldrarollen beroende på om barnet vårdats på en neonatalavdelning där föräldrarna fick bo med sitt barn under hela vårdtiden och tidigt involveras i sitt barns vård eller om barnets vårdats på en neonatalavdelning med mindre föräldranärvaro. / ABSTRACT Aim: Studying parents' experience of being able to interpret their child's needs and well-being, and perceived competence in parenting after the child has been cared for in the neonatal unit. Method: A comparative quantitative study with a descriptive exploratory design that is part of a larger project conducted at two neonatal units in Sweden. A week after the child's discharge from the neonatal unit and at two months' corrected age, the child’s mother and father received a questionnaire sent to their home, containing among other things a parental attitude scale. Collected data were fed into the Statistical Package for the Social Sciences (SPSS) and presented with descriptive (md; median and range; minimum and maximum) and comparative statistics (Chi-2 test and Mann-Whitney U test). Results: Only one significant difference was seen between the two neonatal wards and it was regarding the parents' experience that the child enjoyed contact from them in terms of their fragrance. In the neonatal unit 2 parents agreed to a greater extent that this claim was true a week after the child's discharge from the neonatal unit. No other significant differences were seen when comparing the parents' questionnaire responses from the two neonatal wards. Conclusion: The only significant difference that was found was for several reasons not considered to be of very high importance. Consequently, no significant differences was found between the parents perception of their child's needs and well-being, and perceived competence in the parental role, depending on whether the child received care in a neonatal unit where the parents were allowed to stay with their child throughout the whole hospital stay and early get involved in their child's care or if the child was admitted to a neonatal unit with less opportunity for parental presence.

Bakgrund: Idag går trenden på sjukhusdesign mot att ha fler enkelrum och färre flerbäddsrum. Trots detta finns inte mycket forskning om patienters erfarenheter av att vårdas i enkelrum respektive flerbäddsrum. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka patienters upplevelser av att vårdas i flerbäddsrum respektive enkelrum på somatisk vårdavdelning. Metod: Studien var en systematisk litteraturstudie där nio artiklar inkluderats. Databaserna som användes var Cinahl och PubMed. Artiklarna hade kvalitativ ansats eller mixed-methods och en integrerad innehållsanalys med deduktiv ansats användes i analysen. Den deduktiva ansatsen utgick från personcentrerad vård och de fyra existensialerna levd relation, levt rum, levd kropp och levd tid. Resultat: Resultatet visade att det finns både fördelar och nackdelar med flerbäddsrum och enkelrum. Patienter upplevde att de i enkelrum hade en ökad känsla av kontroll, integritet och avskildhet, medan patienter i flerbäddsrum fick bättre och mer naturlig kontakt med sina medpatienter. Tid kan upplevas både kronologiskt och subjektivt. Patienters subjektiva tid påverkas av omgivningen. Distraktioner, som till exempel medpatienter, kan göra att tiden upplevs gå snabbare. Slutsats: Då sjuksköterskan ofta är den som beslutar om patienten blir tilldelad enkelrum eller flerbäddsrum är det viktigt att hen vet om de inställningar och upplevelser som finns hos patienter. Annars riskerar patientens tilldelning av rum att påverkas av sjuksköterskans föreställningar. Då vårdmiljön har stor betydelse för patienters återhämtning, och rummets utformning har betydelse för patientens känsla av välbefinnande, bör patientens åsikt tas i beaktning och på så sätt påverka sjuksköterskans beslut angående tilldelning av rum. Studien lyfter fram patienternas perspektiv och kan ge sjuksköterskor en fördjupad förståelse av patienters upplevelser.