This thesis for a licentiate degree is a Caring Science lifeworld study the purpose of which is to describe women’s experiences of illness, health and care following a myocardial infarction. It consists of two studies (Papers I and II) which form the first part of a doctoral dissertation. Cardio-vascular disorders are a major public health problem today. Besides the impact these disorders have on public finances, a disease such as myocardial infarction entails suffering for the afflicted person. Current research indicates that women measure their health as lower than men following a myocardial infarction. There is still a lack of knowledge on how to understand women’s health process following a myocardial infarction, and how to provide them with the support needed to promote good health and well-being. Paper I explores women’s experiences of their lifeworld and body following a myocardial infarction. Paper II explores women’s experiences of the care and health process following a myocardial infarction, with a particular focus on their experience of participation. The method of reflective lifeworld research, based on phenomenological epistemology, is used to explore the meaning that is experienced in the lived world of the patient. This research finds that women describe that their lives come to a stand-still following a myocardial infarction. They perceive their bodies as having failed them, which entails existential uncertainty, meaning that the women no longer feel secure about their bodies or life, itself. Their suffering is difficult to understand, both for themselves and for those around them, and the women suffer in silence. Health-care professionals have the potential to promote health by supporting the women towards greater participation and independence in the health process. Participation, however, is not limited to concrete participation in care, but in offering health care based on women’s perspective of how their life situations changed following the illness. This will provide the women with the support they need to discover their own health promoting resources, and to become friends with their bodies and the life that follows a myocardial infarction.

<p>This thesis for a licentiate degree is a Caring Science lifeworld study the purpose of which is to describe women’s experiences of illness, health and care following a myocardial infarction. It consists of two studies (Papers I and II) which form the first part of a doctoral dissertation.</p><p>Cardio-vascular disorders are a major public health problem today. Besides the impact these disorders have on public finances, a disease such as myocardial infarction entails suffering for the afflicted person. Current research indicates that women measure their health as lower than men following a myocardial infarction. There is still a lack of knowledge on how to understand women’s health process following a myocardial infarction, and how to provide them with the support needed to promote good health and well-being. Paper I explores women’s experiences of their lifeworld and body following a myocardial infarction. Paper II explores women’s experiences of the care and health process following a myocardial infarction, with a particular focus on their experience of participation. The method of reflective lifeworld research, based on phenomenological epistemology, is used to explore the meaning that is experienced in the lived world of the patient.</p><p>This research finds that women describe that their lives come to a stand-still following a myocardial infarction. They perceive their bodies as having failed them, which entails existential uncertainty, meaning that the women no longer feel secure about their bodies or life, itself. Their suffering is difficult to understand, both for themselves and for those around them, and the women suffer in silence. Health-care professionals have the potential to promote health by supporting the women towards greater participation and independence in the health process. Participation, however, is not limited to concrete participation in care, but in offering health care based on women’s perspective of how their life situations changed following the illness. This will provide the women with the support they need to discover their own health promoting resources, and to become friends with their bodies and the life that follows a myocardial infarction.</p>

Sammanfattning Syfte: Att utifrån litteratur beskriva hur patienter som drabbats av Poststroke Depression (PSD) upplever sin livskvalitet. Design: Beskrivande litteraturstudie. Metod: Litteratur söktes i databaserna PubMed och CINAHL, som publicerats mellan 2002-2012. Resultatet baseras på 13 vetenskapliga artiklar.   Resultat: Livskvalitet kan ses ur två dimensioner, psykiskt och fysiskt. Då livet förändras inom dessa dimensioner efter en stroke, kan detta påverka hur individen upplever sin livskvalitet. Patienter som drabbas av PSD kan uppleva en sämre livskvalitet, då de kan uppleva minskad fysisk aktivitet, liksom nedsatt funktionsförmåga och minskad självständighet i utförandet av aktiviteter i dagliga livet (ADL). Minskningen av aktivitetsnivån kan innebära att individen mer sällan deltar i sociala aktiviteter och/eller fritidsaktiviteter, vilket kan resultera i en form av isolering. Kommunikationsnedsättningar är en annan aspekt som kan leda till att individen undviker deltagande i aktiviteter då denne kan uppleva begränsningar i vardaglig kommunikation. Upplevelsen att ha reducerat socialt liv visar på starka samband med upplevelsen av sämre livskvalitet. Socialt stöd från exempelvis vårdpersonal, har däremot visat sig bidra till förhöjd upplevelse av livskvalitet. Slutsats: PSD leder ofta till att individer upplever sämre livskvalitet, inom både den psykiska och fysiska dimensionen. Det är viktigt att sjuksköterskan exempelvis, informerar patienten om rehabiliteringens betydelse samt ger individspecifik omvårdnad utifrån dennes intressen. / Abstract Aim: The aim was to, through literature describe how patients, who are suffering from Poststroke Depression (PSD) experience their quality of life (QOL). Design: A descriptive literature study. Method: Literature published during the period 2002-2012 were searched in the databases PubMed and CINAHL. The litetature study is based on 13 scientific articles.  Results: QOL can be approached in two dimensions, mentally and physically. When life changes within these dimensions after stroke, this can affect how individuals experience their QOL. Patients who developes PSD can experience a poorer QOL, since these patients could experience reduced physical activity, as well as reduced mobility and decreased independence in performing activities of daily living (ADL). This decrease in activity level may lead to, that the individuals are less likely to participate in social activities and/or sparetime activities, which can result in a form of isolation. Communication reductions are another aspect that can lead to that these individuals avoid participating in activities, since they may experience limitations in daily communication. The experience of having reduced social life shows a strong connection to the experience of poorer QOL. Social support from health professionals, for example, has been shown to contribute to an increased experience of QOL. Conclusion: Patients suffering from PSD often experience poorer QOL, in both the mental and the physical dimension. A matter of great importance is that nursing is performed after the patient’s personal needs and interests and that patientes are given proper information about the inpact of rehabilitation and its effects on the recovery phase.

Venös insufficiens är ett sjukdomstillstånd som kan ge upphov till venösa bensår vilket är det vanligaste svårläkta bensåret. Tillståndet kännetecknas av en lång sårläkningsprocess med påtaglig recidivrisk efter utläkt sår. Understödjande behandling i form av egenvård har en betydande roll för sårläkning samt i förhindrande av återfall. Syftet med studien var att belysa upplevelsen av kompressionsterapi och fysisk aktivitet som egenvårdsåtgärder hos patienter med venösa bensår. En litteraturöversikt med nio vetenskapliga artiklar, varav åtta med kvalitativ ansats och en med mixad metod där den kvalitativa delen granskats och inkluderats i studien. Resultatet presenteras i tre identifierade huvudteman; Behovet av att vara delaktig, Utmaningar i relation till egenvård samt Välbefinnande. Diskussionen innefattar bland annat behovet av kunskap och individanpassade egenvårsåtgärder och vilken betydelse det har för patientens upplevelse av egenvård och följsamheten till behandlingen. Vidare diskuteras vem som bär främsta ansvaret till att egenvårdsbehandlingen inleds och efterlevs samt vilka konsekvenser utförandet eller avsaknaden av egenvård kan generera i förhållande till patientens upplevda hälsa och välbefinnande.

Bakgrund: Idag går trenden på sjukhusdesign mot att ha fler enkelrum och färre flerbäddsrum. Trots detta finns inte mycket forskning om patienters erfarenheter av att vårdas i enkelrum respektive flerbäddsrum. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka patienters upplevelser av att vårdas i flerbäddsrum respektive enkelrum på somatisk vårdavdelning. Metod: Studien var en systematisk litteraturstudie där nio artiklar inkluderats. Databaserna som användes var Cinahl och PubMed. Artiklarna hade kvalitativ ansats eller mixed-methods och en integrerad innehållsanalys med deduktiv ansats användes i analysen. Den deduktiva ansatsen utgick från personcentrerad vård och de fyra existensialerna levd relation, levt rum, levd kropp och levd tid. Resultat: Resultatet visade att det finns både fördelar och nackdelar med flerbäddsrum och enkelrum. Patienter upplevde att de i enkelrum hade en ökad känsla av kontroll, integritet och avskildhet, medan patienter i flerbäddsrum fick bättre och mer naturlig kontakt med sina medpatienter. Tid kan upplevas både kronologiskt och subjektivt. Patienters subjektiva tid påverkas av omgivningen. Distraktioner, som till exempel medpatienter, kan göra att tiden upplevs gå snabbare. Slutsats: Då sjuksköterskan ofta är den som beslutar om patienten blir tilldelad enkelrum eller flerbäddsrum är det viktigt att hen vet om de inställningar och upplevelser som finns hos patienter. Annars riskerar patientens tilldelning av rum att påverkas av sjuksköterskans föreställningar. Då vårdmiljön har stor betydelse för patienters återhämtning, och rummets utformning har betydelse för patientens känsla av välbefinnande, bör patientens åsikt tas i beaktning och på så sätt påverka sjuksköterskans beslut angående tilldelning av rum. Studien lyfter fram patienternas perspektiv och kan ge sjuksköterskor en fördjupad förståelse av patienters upplevelser.