Denna hypotesprövande studie ämnar undersöka skillnader mellan män och kvinnor gällande entreprenöriella intentioner. Studien använder förklaringsmodellen Theory of Planned Behaviour som ett verktyg till att mäta intention. Studien tar även stöd av tidigare forskning inom området samt socialkonstruktionistisk genusteori. En kvantitativ metod ansågs lämpligast och är även en metod som i stor utsträckning varit relevant i tidigare forskning inom området. Två program på ett universitet i Sverige valdes ut och genom en totalundersökning nådde enkäten ut till 978 universitetstudenter. En svarsfrekvens på 8 procent resulterade i att studien erhållit svar från 80 respondenter, varav 20 var män och resterande kvinnor. Theory of Planned Behaviour är en väletablerad förklaringsmodell som använts inom forskningsområdet när det gäller att mäta entreprenöriell intention. Modellen används för att förutsäga ett visst beteende och inom forskningsområdet används modellen för att mäta intentionen att starta företag. Intentionen mäts baserat på tre olika faktorer som är attityd, subjektiva normer och upplevd kontroll av beteende. Dessa tre faktorer är enkätundersökningens huvuddelar, där samtliga faktorer undersökts och förväntas ge svar på studiens frågeställningar. Resultat från enkätundersökningen fann signifikanta skillnader, där män hade en starkare entreprenöriell intention än kvinnor. Detta är ett resultat som går i linje med tidigare forskning och studiens hypotes (H1). Socialkonstruktionistisk genusteori används för att förstå vad skillnaderna kan bero på, då tidigare forskning menar att entreprenörskap är ett könat begrepp som tillskrivs som typisk manligt. Dessa könsskillnader inom entreprenöriell intention indikerar att det kan finnas sociala och kulturella faktorer som påverkar hur män och kvinnor uppfattar och lockas till entreprenörskap. Varje enskild faktor enligt förklaringsmodellen undersöktes och studien fann signifikanta skillnader inom attityd. Hypotesen (H2a) bekräftades då det finns könsskillnader där män har en mer positiv attityd gentemot entreprenörskap, vilket också går i linje med tidigare forskning. Gällande subjektiva normer fann studien inga könsskillnader, ett resultat som stöds av tidigare forskningsresultat samt studiens hypotes (H2b). Gällande upplevd kontroll av beteende visade resultatet tydliga tendenser till könsskillnader, men som inte var statistiskt signifikant. Då resultaten visar tydliga tendenser och är i linje med tidigare forskning har hypotesen (H2c) delvis stöd gällande att det finns könsskillnader. Sammanfattningsvis bekräftas tre av studiens hypoteser och en får delvis stöd.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kau-95903 |
| Date | January 2023 |
| Creators | Nielsen, Jennie, Leverström, Elin |
| Publisher | Karlstads universitet, Handelshögskolan (from 2013) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0021 seconds