Med målet att uppnå vattenkvalité av god status inom hela EU införde Europaparlamentet år 2000 ramdirektivet för vatten (2000/60/EC), även kallat Vattendirektivet. För att uppnå god vattenstatus sätts mål i form av ”miljökvalitetsnormer”(MKN) på vattendrag, sjöar, kustvatten och grundvatten inom varje län och kommun. Dessa ska beaktas vid framtagandet av nya detaljplaner vilket är ett juridiskt gällande dokument där den tillåtna exploateringen av ett område fastställs. I detaljplanen ska planens påverkan på möjligheterna att uppnå MKN för vatten utredas och presenteras. Det saknas dock tydliga riktlinjer för hur denna bedömning ska göras och vilka aspekter som ska ingå i utredningen. I de fall planen medför att målen i form av MKN riskeras att inte uppnås är det länsstyrelsens uppgift att hindra planen från att godkännas. Syftet med studien är att utreda vad som är viktigt i arbetet att ta fram en detaljplan som beaktar MKN för vatten och hur kommuner och länsstyrelser upplever arbetet. Målet är att undersöka det övergripande arbetet och därefter fokusera på den bedömning som görs av vilken påverkan på MKN en plan medför. Detta för att ge en bild av hur arbetet sker i dagsläget och belysa de utmaningar och förbättringsmöjligheter som finns. Studien avgränsas geografisk till länsstyrelserna inom Norra Östersjöns vattendistrikt och kommunerna i Stockholms län. För att undersöka det ovannämnda genomfördes en förstudie bestående av en intervjustudie riktad till konsulter och anställda på kommun och länsstyrelser, och en litteraturstudie. Förstudien ledde fram till formuleringen av frågor i enkätstudien. Enkätstudien bestod av två delar där den första riktade sig till kommuner i Stockholms län och den andra till länsstyrelserna i Norra Östersjöns vattendistrikt. Resultatet från studien bidrog till att identifiera viktiga steg i processen att ta fram en detaljplan som följer satta MKN. Även svårigheter kopplade till de olika processtegen framkom. Uppföljning visade sig vara ett steg som inte genomförs i så stor utsträckning men som troligtvis kan förbättra situationen genom att bidra med data och kvalitetssäkring av metodiken. Bedömningen som görs av hur en plan påverkar möjligheten att uppfylla MKN sammanställdes i några nyckelsteg. De flesta svårigheter som upplevs av de kommunanställda är kopplade till att utföra den här bedömningen. Främst är det osäkerheter i metod och modelleringsverktyg tillsammans med ofullständigt underlagsmaterial som bidrar till svårigheterna. Det preliminära åtgärdsprogram som presenterats våren 2016 av Vattenmyndigheten inför nästa 6-åriga arbetscykel bidrar förhoppningsvis med att vägledningsmaterial och tydligare riktlinjer tas fram. Detta efterfrågades från flera håll i enkätstudien. Förutom det som åtgärdsprogrammet adresserar ses ett behov av mer utbildning och samverkan av och mellan aktörer. Beräkningsmetoder och underlag som används behöver även ses över och det behöver finnas en tydligare samsyn på hur en detaljplansplans påverkan på MKN ska bestämmas. / With the goal of high quality recipients within the European Union the European Water Framework Directive (WFD; 2000/60/EC) was initiated in the year of 2000. In order to achieve water of high quality, goals have been established under the definition of Environmental Quality Standards (EQS). These are defined for lakes, rivers and other water bodies within each municipality. The EQS are defined as a level that are to be reached until a defined year. The EQS are to be kept in mind when zoning is carried out within a municipality. Zoning allows for strategic use of land and water within the municipality and is an important part in the work of achieving the EQS. If a zoning plan does not meet the EQS the plan should not be adopted. The county government should audit plans before they are approved to make sure the chance of reaching the EQS are not hindered by the plan. The aim of this study is to investigate which important factors that come into play when a zoning plan is created that will meet the EQS. The aim is also to get an understanding of the work from the municipalities perspective as well as from the viewpoint of the county government. Both the overall perspective and the more detailed field of assessing the impact from a zoning plan is to be analyzed. In the end the goal is to give an overview of how the work is done today, which difficulties that are experienced as well as improvements that could be needed. The study is focused upon the county governments within the North Baltic Sea basin and the municipalities within Stockholm county. Semi-structured interviews and a literature review were conducted followed by a survey study in order to address the research questions. The survey study was directed towards the county governments and municipalities within the geographical study area mentioned above. From the methods described above data was collected which resulted in the identification of important steps in the process of making zoning with consideration of the EQS. Also difficulties connected to each phase were identified. The work of follow-up and monitoring was found only to be carried out to a limited extent but is believed to support several important functions in the work, if improved. The impact assessment of zoning on water quality and EQS was found to be one of the more difficult parts of the work with the WFD. Foremost, this process is connected to many uncertainties in the method of calculation but also due to limited data available in some cases. Information needed is for example the current water quality and the levels of pollution connected to different land uses of the area. More developed guidelines and support from central authorities was requested by several participants of the survey. Hopefully the Water authorities’ planned action program for the next 6-year work cycle, will result in this. However, more investigations and studies are needed in order to improve and minimize uncertainties in the methods used to calculate impact from zoning on water quality. More education and cooperation between municipalities, county governments and agencies with issues connected to implementing the WFD is needed as well. Overall more consensus is needed in how the work can be carried out while meeting both environmental and societal goals.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kth-199215 |
| Date | January 2016 |
| Creators | Hansson, Caroline |
| Publisher | KTH, Mark- och vattenteknik |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | TRITA-LWR Degree Project, 1651-064X ; 2016:18 |
Page generated in 0.0029 seconds