The chemical speciation of trace metals controls their potential bioavailability and therefore toxicity to exposed organisms. Despite previous studies demonstrating the ameliorative effects of dissolved organic carbon (DOC) on metal toxicity, the effectiveness of ligands from varying sources and of potentially variable composition in controlling speciation has not been studied in detail in estuarine waters. In addition, the effect of DOC on radionuclide contaminants in combination with trace metals has not been investigated in any waters. This is of particular interest in the estuarine environment, where both anthropogenic and natural ligands, and contaminants that pose a potential threat to ecosystem health, can be present. Competitive ligand exchange adsorptive cathodic stripping voltammetry (CLE-AdCSV) with complexation capacity titrations was employed to determine the speciation of dissolved Cu and Zn, two metals that possess revised environmental quality standards (EQS) which now account for potential metal bioavailability. Dissolved metal concentrations in the < 0.4 and < 0.2 μm filter fractions of samples from the Tamar Estuary were determined during seasonal transects made over a calendar year. Samples were taken over a full salinity range (0-35) and from locations thought to contain DOC from a variety of sources (e.g. terrigenous, biogenic, sewage). No seasonal trends in metal speciation were identified, but a semi-quantitative assessment of DOC type using 3-D fluorimetry showed domination of humic and fulvic type ligands in the upper estuary, and biogenic-type ligands in the lower estuary, the former appearing the most important in controlling Cu and Zn complexation. Filter size fraction differences showed a major portion of the dissolved metal is associated with the 0.2 ≥ 0.4 μm fraction, indicating an importance of larger molecule ligands in controlling potentially bioavailable metal. Sample ligand concentrations ([L_x]) ranged from 1-372 nM (Cu) and 3-412 nM (Zn), and metal-ligand conditional stability constants (log K_(ML_x )) from 10.5-13.5 (Cu) and 7.5-10 (Zn), which are similar to reported literature. Calculated free metal ion concentrations ([M2+]) of 0.3 – 109 nM (Zn) and 1.4 x 10-13 – 7.3 x 10-11 M (Cu) compared well (92% showed no significant differences (P = 0.02)) with direct measurements of [Zn2+] made for the first time in estuarine waters using “Absence of Gradients and Nernst Equilibrium Stripping” (AGNES) after optimisation for estuarine waters. AGNES fully complements CLE-AdCSV in terms of analytical capability and shows that methods are now available that are capable of directly determining [Zn2+] in estuarine waters for use in environmental monitoring studies. Calculations made using the chemical equilibrium speciation programme Visual MINTEQ (VM) showed [Cu2+] and [Zn2+] could be predicted to within one order of magnitude of measured values when log K_(ML_x ) and [L_x] are determined and input into the model. This was in contrast to poor agreement between measured and predicted [M2+] when VM was used with the NICA-Donnan complexing model, which assumes a set portion of the total DOC concentration input is fulvic acid that actively complexes metals. These results corroborate a lack of identification of a relationship between metal speciation in the Tamar samples and DOC concentration, highlighting that knowledge of DOC type, log K_(ML_x )and L_x are important when assessing environmental risk, setting EQSs and for accurate modeling of [Cu2+]. Finally, a combined chemical and biological study investigating the effects of mixtures of DOC, Zn and the radionuclide tritium (3H) on the marine mussel presents the first evidence of a protective effect of Zn on DNA damage caused by 3H. The association of 3H with DOC remains elusive and an assessment of DOC type is recommended for future research, but the study emphasises the importance of investigating mixture effects in order to avoid inaccurate risk assessment and potentially costly site remediation.

Med målet att uppnå vattenkvalité av god status inom hela EU införde Europaparlamentet år 2000 ramdirektivet för vatten (2000/60/EC), även kallat Vattendirektivet. För att uppnå god vattenstatus sätts mål i form av ”miljökvalitetsnormer”(MKN) på vattendrag, sjöar, kustvatten och grundvatten inom varje län och kommun. Dessa ska beaktas vid framtagandet av nya detaljplaner vilket är ett juridiskt gällande dokument där den tillåtna exploateringen av ett område fastställs. I detaljplanen ska planens påverkan på möjligheterna att uppnå MKN för vatten utredas och presenteras. Det saknas dock tydliga riktlinjer för hur denna bedömning ska göras och vilka aspekter som ska ingå i utredningen. I de fall planen medför att målen i form av MKN riskeras att inte uppnås är det länsstyrelsens uppgift att hindra planen från att godkännas. Syftet med studien är att utreda vad som är viktigt i arbetet att ta fram en detaljplan som beaktar MKN för vatten och hur kommuner och länsstyrelser upplever arbetet. Målet är att undersöka det övergripande arbetet och därefter fokusera på den bedömning som görs av vilken påverkan på MKN en plan medför. Detta för att ge en bild av hur arbetet sker i dagsläget och belysa de utmaningar och förbättringsmöjligheter som finns. Studien avgränsas geografisk till länsstyrelserna inom Norra Östersjöns vattendistrikt och kommunerna i Stockholms län. För att undersöka det ovannämnda genomfördes en förstudie bestående av en intervjustudie riktad till konsulter och anställda på kommun och länsstyrelser, och en litteraturstudie. Förstudien ledde fram till formuleringen av frågor i enkätstudien. Enkätstudien bestod av två delar där den första riktade sig till kommuner i Stockholms län och den andra till länsstyrelserna i Norra Östersjöns vattendistrikt. Resultatet från studien bidrog till att identifiera viktiga steg i processen att ta fram en detaljplan som följer satta MKN. Även svårigheter kopplade till de olika processtegen framkom. Uppföljning visade sig vara ett steg som inte genomförs i så stor utsträckning men som troligtvis kan förbättra situationen genom att bidra med data och kvalitetssäkring av metodiken. Bedömningen som görs av hur en plan påverkar möjligheten att uppfylla MKN sammanställdes i några nyckelsteg. De flesta svårigheter som upplevs av de kommunanställda är kopplade till att utföra den här bedömningen. Främst är det osäkerheter i metod och modelleringsverktyg tillsammans med ofullständigt underlagsmaterial som bidrar till svårigheterna. Det preliminära åtgärdsprogram som presenterats våren 2016 av Vattenmyndigheten inför nästa 6-åriga arbetscykel bidrar förhoppningsvis med att vägledningsmaterial och tydligare riktlinjer tas fram. Detta efterfrågades från flera håll i enkätstudien. Förutom det som åtgärdsprogrammet adresserar ses ett behov av mer utbildning och samverkan av och mellan aktörer. Beräkningsmetoder och underlag som används behöver även ses över och det behöver finnas en tydligare samsyn på hur en detaljplansplans påverkan på MKN ska bestämmas. / With the goal of high quality recipients within the European Union the European Water Framework Directive (WFD; 2000/60/EC) was initiated in the year of 2000. In order to achieve water of high quality, goals have been established under the definition of Environmental Quality Standards (EQS). These are defined for lakes, rivers and other water bodies within each municipality. The EQS are defined as a level that are to be reached until a defined year. The EQS are to be kept in mind when zoning is carried out within a municipality. Zoning allows for strategic use of land and water within the municipality and is an important part in the work of achieving the EQS. If a zoning plan does not meet the EQS the plan should not be adopted. The county government should audit plans before they are approved to make sure the chance of reaching the EQS are not hindered by the plan. The aim of this study is to investigate which important factors that come into play when a zoning plan is created that will meet the EQS. The aim is also to get an understanding of the work from the municipalities perspective as well as from the viewpoint of the county government. Both the overall perspective and the more detailed field of assessing the impact from a zoning plan is to be analyzed. In the end the goal is to give an overview of how the work is done today, which difficulties that are experienced as well as improvements that could be needed. The study is focused upon the county governments within the North Baltic Sea basin and the municipalities within Stockholm county. Semi-structured interviews and a literature review were conducted followed by a survey study in order to address the research questions. The survey study was directed towards the county governments and municipalities within the geographical study area mentioned above. From the methods described above data was collected which resulted in the identification of important steps in the process of making zoning with consideration of the EQS. Also difficulties connected to each phase were identified. The work of follow-up and monitoring was found only to be carried out to a limited extent but is believed to support several important functions in the work, if improved. The impact assessment of zoning on water quality and EQS was found to be one of the more difficult parts of the work with the WFD. Foremost, this process is connected to many uncertainties in the method of calculation but also due to limited data available in some cases. Information needed is for example the current water quality and the levels of pollution connected to different land uses of the area. More developed guidelines and support from central authorities was requested by several participants of the survey. Hopefully the Water authorities’ planned action program for the next 6-year work cycle, will result in this. However, more investigations and studies are needed in order to improve and minimize uncertainties in the methods used to calculate impact from zoning on water quality. More education and cooperation between municipalities, county governments and agencies with issues connected to implementing the WFD is needed as well. Overall more consensus is needed in how the work can be carried out while meeting both environmental and societal goals.

The EU's Water Framework Directive aims to a long-term and sustainable use of our water resources and wants to ensure good water quality in Europe's water bodies. Discharge of polluted stormwater into receiving waters can be a threat to their ecological and chemical status. Municipalities are responsible for supervision of the environmental quality standards (EQS) and therefore need to gain knowledge of current stormwater management, the expected level of pollution emissions and possible appropriate purification steps to ensure that the goal of good water quality is achieved. This master thesis aims to provide this knowledge in the example case of Vallentunas urban area and wants to prepare future oversight so that it can be assessed how much the discharge of polluted stormwater into the local receiving water is a threat to its status. With the help of maps, aerial photographs, site observations and individual discussions those areas are mapped where appearance of moderate to highly polluted stormwater could be suspected. The degree of pollution at the discharge points is determined based on land use upstream and uses standard values according to the administrators assistance "Tillsyn av dagvatten" (MSL 2014). The study identifies 100 areas in need of supervision regarding their stormwater management. The information is digitized and made available to all affected departments in the municipality via the internal GIS. Through literature review this thesis highlights even the legal provisions for the supervision and its importance to the environmental quality standards and also consider the importance of the expected climate change for the stormwater pollution. The work emphasizes the importance of increased information flow and communication between the different actors that are significant for surface water management and environmental quality standards for water. For being able to look at the examination area from an international perspective the essay does a simpler comparison of the municipal supervision of stormwater management between Sweden and the state of Schleswig Holstein in Germany. / EU:s ramdirektiv för vatten syftar till ett långsiktigt och hållbart utnyttjande av våra vattenresurser och ska säkra en god vattenkvalitet i Europas vattenförekomster. Utsläpp av förorenat dagvatten till recipienterna kan vara ett hot för deras ekologiska och kemiska status. Kommunerna har tillsynsansvar för miljökvalitetsnormerna (MKN) och därför behov att få kunskap om nuvarande dagvattenhantering, förväntad föroreningsgrad av utsläppen och eventuella lämpliga reningsåtgärder för att säkerställa att målet med en god vattenkvalitet uppnås. Arbetets syfte är att hjälpa till att skaffa denna kunskap i exempelfallet Vallentuna tätort och förbereda framtida tillsyn så att det kan göras en bedömning av hur pass mycket utsläppet av förorenat dagvatten till den lokala recipienten är ett hot för dess status. Med hjälp av kartor, flygbilder, platsobservationer och enskilda samtal kartläggs områden där man kan förvänta sig uppkomsten av måttligt till starkt förorenat dagvatten. Föroreningsgraden vid utsläppspunkterna bestäms utifrån markanvändning uppströms och använder schablonvärden enligt handläggarstödet "Tillsyn av dagvatten" (MSL 2014). Undersökningen pekar ut 100 områden som har behov av tillsyn rörande deras dagvattenhantering. Informationen digitaliseras och görs tillgänglig för alla berörda enheter i kommunen via det interna GIS-systemet. Genom granskning av litteraturen belyses bl.a. även de rättsliga bestämmelserna för tillsynen och dess betydelse för miljökvalitetsnormerna samt att det tas hänsyn till förväntad klimatförändring. Arbetet betonar vikten av ett ökat informationsflöde och kommunikation mellan de olika aktörerna som har betydelse för dagvattenhanteringen och miljökvalitetsnormerna för vatten. För att se på uppsatsens undersökningsområde ur ett internationellt perspektiv görs även en enklare jämförelse av tillsynen för dagvattenhanteringen mellan Sverige och förbundslandet Schleswig Holstein i Tyskland.

Global economy is going through a transition where investments in extractive industryprojects have drastically slowed down, which results in a competition among governments for establishing regulatory incentives to make their jurisdictions more attractive. In this context, the Ministry of Economy and Finance has created a Specialized Team to Track Investment Execution, which is intended to identify all the issues and obstacles that hinder the execution of investments so as to adjust their regulatory frameworks. As a result, the aforementioned Team submitted a bill that the Congress has recently approved, Law N° 30230, known as Economic Recovery Package, which provides for a set of measures relatedto the private investment and environmental regulations.Based on the analysis of the aforementioned measures, the authors propose that this Law does not intend to reduce the environmental standards or requirements but to provide such legal security that gives investors certainty and predictability as to the regulatory framework. / La economía mundial viene atravesando una fase de transición donde la inversión en proyectos de industrias extractivas se ha desacelerado drásticamente, lo cual conlleva a que muchos gobiernos compitan por generar incentivos regulatorios que vuelvan más atractivas sus jurisdicciones. En ese contexto, el Ministerio de Economía y Finanzas creó un Equipo Especializado de Seguimiento de la Inversión, cuyo propósito es identificar todos aquellos problemas y trabas que afectan la ejecución de las inversiones, a fin de proponer la adecuación de los marcos normativos. Es así que, a propuesta del referido equipo, recientemente fue aprobada por el Congreso la Ley No. 30230, conocida como el Paquete de Reactivación Económica, que contempla una serie de medidas vinculadas con la regulación ambiental y la inversión privada.Partiendo del análisis de las referidas medidas, los autores proponen que la Ley no busca reducir los estándares o exigencias ambientales, sino mas bien alcanzar aquella seguridad jurídica que permita otorgar certeza y predictibilidad a los inversionistas respecto del marcoregulatorio.