Ett restaureringsarbete pågår i Vallentunasjön under ledning av Täby och Vallentuna kommuner. Syftet är att minska näringsämnena i Vallentunasjön, då sjön är övergödd. Tidigare har man provat olika metoder för att minska näringsämnena, men resultatet har varit dåligt. Den nya metoden går ut på att pumpa ut slammet från sjön kontinuerligt året om. Kemiska analyser har gjorts på sjövattnet och slammet före och efter isläggningen, för att se om metoden är hållbar.  Mätningar från Vattenkemikursen KH1400 åren 2013 till 2015 har använts som kompletterande mätningar i detta examensarbete.[10]    Sjövattnet och slammet testades med analyser för att kunna dra slutsatser gällande hur miljöfarligt det pumpade vattnet är. Torrsubstansen bestämdes i vattnet och slammet för att undersöka om det pumpade slammet kan avskiljas genom sedimentering. Fosforanalyser användes som måttstock för att uppskatta mängden pumpat slam. Genom analys av fosfor, vars koncentration kan mätas med hög precision, uppskattades slammängden med hjälp av Redfields formel. Två pumpar beskrivs i denna rapport och det är Fiskevårdsföreningens pump och EON’s pump där EON’s pump används för värmeproduktion. Denna metod fungerar då det pumpades ut ungefär 1.5 ton fosfor per år med EON’s pump, vilket är tillräckligt. Nästa frågeställning är att se om slammet kan koncentreras genom sedimentering. Det visade sig att slammet kan koncentreras, så att torrsubstansen ökade från 3 % till 30 %. Under ett år, transporteras ca 5 800 ton slam från Vallentunasjön genom EON’s pumpsystem. Det behövs ungefär 580 lastbilar för att transportera iväg slammet. Om slammet koncentreras genom sedimentation behövs 58 lastbilar. Huruvida slammet, som pumpas och transporteras, har en hög metallhalt är en fråga, som behöver analyseras och diskuteras i ett nytt projekt. Det krävs fler analyser för att se huruvida det pumpade sjövattnet innehållande slammet är miljöfarligt. Det skulle ta ca 3-5 år att pumpa bort slammet i sjön med EON´s pump. / A restoration work is being carried out in the Lake Vallentuna under the leadership of Täby and Vallentuna municipalities. The aim of this project is to reduce the nutrients in Lake Vallentuna, since the lake is eutrophicated. Previously, various methods have been tested to reduce the amount of nutrients, but the result has not been good enough. The new method is to pump out the sludge continuously throughout the year. Chemical analysis has been made on the water and the sludge from Lake Vallentuna, before and after the formation an ice cover on the lake, in order to investigate whether the method could be successful. Measurements in the water chemistry course KH1400, made in the years 2013, 2014 and 2015 have been used as a supplement in this thesis.[10] Lake water and the sludge have been analyzed. The dry matter of the lake bottom water and the sludge were determined to investigate whether the sludge can be separated by sedimentation or not. The concentration of phosphorous has been used as a yard stick to estimate the amount of pumped sludge.  The Redfield formula gives the relationship between phosphorous and total mass of sludge, assuming that the sludge consists of dead algea . Two pumps are described in this report. One is managed by Fiskevårdsföreningens (VFOF) and one is managed by EON. The latter pump is used for heat production. This method could be successful, because approximately 1.5 tons phosphorous per year of were transported, which is sufficient. The next issue was to investigate whether the sludge could be concentrated by sedimentation. It was found that the sludge could be concentrated by sedimentation and that the dry substance increased from 3 % to 30 %. It was found, that in one year, approximately 5 800 tons of sludge can be separated by pumping and sedimentation. This corresponds to 580 trucks (each loading 10 tons).  If the sludge is concentrated by sedimentation 58 trucks are required.  Whether the pumped and transported sludge has a high metal content is an issue, that needs to be investigated and considered in a special project, which requires further analyses. It would take 3-5 years to remove the excess phosphorus from Lake Vallentuna by continuous pumping.

No description available.

The EU's Water Framework Directive aims to a long-term and sustainable use of our water resources and wants to ensure good water quality in Europe's water bodies. Discharge of polluted stormwater into receiving waters can be a threat to their ecological and chemical status. Municipalities are responsible for supervision of the environmental quality standards (EQS) and therefore need to gain knowledge of current stormwater management, the expected level of pollution emissions and possible appropriate purification steps to ensure that the goal of good water quality is achieved. This master thesis aims to provide this knowledge in the example case of Vallentunas urban area and wants to prepare future oversight so that it can be assessed how much the discharge of polluted stormwater into the local receiving water is a threat to its status. With the help of maps, aerial photographs, site observations and individual discussions those areas are mapped where appearance of moderate to highly polluted stormwater could be suspected. The degree of pollution at the discharge points is determined based on land use upstream and uses standard values according to the administrators assistance "Tillsyn av dagvatten" (MSL 2014). The study identifies 100 areas in need of supervision regarding their stormwater management. The information is digitized and made available to all affected departments in the municipality via the internal GIS. Through literature review this thesis highlights even the legal provisions for the supervision and its importance to the environmental quality standards and also consider the importance of the expected climate change for the stormwater pollution. The work emphasizes the importance of increased information flow and communication between the different actors that are significant for surface water management and environmental quality standards for water. For being able to look at the examination area from an international perspective the essay does a simpler comparison of the municipal supervision of stormwater management between Sweden and the state of Schleswig Holstein in Germany. / EU:s ramdirektiv för vatten syftar till ett långsiktigt och hållbart utnyttjande av våra vattenresurser och ska säkra en god vattenkvalitet i Europas vattenförekomster. Utsläpp av förorenat dagvatten till recipienterna kan vara ett hot för deras ekologiska och kemiska status. Kommunerna har tillsynsansvar för miljökvalitetsnormerna (MKN) och därför behov att få kunskap om nuvarande dagvattenhantering, förväntad föroreningsgrad av utsläppen och eventuella lämpliga reningsåtgärder för att säkerställa att målet med en god vattenkvalitet uppnås. Arbetets syfte är att hjälpa till att skaffa denna kunskap i exempelfallet Vallentuna tätort och förbereda framtida tillsyn så att det kan göras en bedömning av hur pass mycket utsläppet av förorenat dagvatten till den lokala recipienten är ett hot för dess status. Med hjälp av kartor, flygbilder, platsobservationer och enskilda samtal kartläggs områden där man kan förvänta sig uppkomsten av måttligt till starkt förorenat dagvatten. Föroreningsgraden vid utsläppspunkterna bestäms utifrån markanvändning uppströms och använder schablonvärden enligt handläggarstödet "Tillsyn av dagvatten" (MSL 2014). Undersökningen pekar ut 100 områden som har behov av tillsyn rörande deras dagvattenhantering. Informationen digitaliseras och görs tillgänglig för alla berörda enheter i kommunen via det interna GIS-systemet. Genom granskning av litteraturen belyses bl.a. även de rättsliga bestämmelserna för tillsynen och dess betydelse för miljökvalitetsnormerna samt att det tas hänsyn till förväntad klimatförändring. Arbetet betonar vikten av ett ökat informationsflöde och kommunikation mellan de olika aktörerna som har betydelse för dagvattenhanteringen och miljökvalitetsnormerna för vatten. För att se på uppsatsens undersökningsområde ur ett internationellt perspektiv görs även en enklare jämförelse av tillsynen för dagvattenhanteringen mellan Sverige och förbundslandet Schleswig Holstein i Tyskland.