The construction industry accounts for about 20% of society's total greenhouse gas emissions and steel production is one of the major climate villains. To achieve set climate goals and slow down global warming, all actors, large and small, must take responsibility. One way to reduce emissions from the steel is to reuse it as it avoids the demanding manufacturing process. In Sweden, interest in the racket sport of padel has increased in recent years and many padel companies therefore chose to build padel halls around the country. The halls are now for many in terms of the number of players and most padel companies are forced into bankruptcy.This development means that empty halls will be standing around the country.The purpose of this study is to investigate the reuse potential of the frame of an existing steel hall. Is it economically and environmentally justifiable to reuse an existing steel frame compared to producing a new one? The study is based on climate calculations and cost calculations for the reuse of existing frame and new production of identical frame. Climate calculations are carried out using two different methods, one based on Boverket’s generic climate database, and one based on product-specific climate data from environmental product declarations. Through requests for quotations and discussions with actors involved in the reuse and new production process, costs are obtained for reuse and new production of frame. This study shows that it is beneficial to reuse the existing frame from an environmental and an economic perspective. The economic comparison shows that it costs about 46% less to reuse the frame compared to producing it again and in this case, it corresponds to about SEK 528,000. The product-specific climate calculations are considered more realistic and are therefore valued higher than the climate calculations based on Boverket's generic climate database. The recycled frame generates 1015 kg of carbon dioxide equivalents and the newly produced generates 17 666 kg of carbon dioxide equivalents. The climate footprint of recycled frame corresponds to about 6% of newly produced. / Byggbranschen står för cirka 20% av samhällets totala utsläpp av växthusgaser och stålproduktionen är en av de stora klimatbovarna. För att nå uppsatta klimatmål och bromsa den globala uppvärmningen måste samtliga aktörer ta sitt ansvar, stora som små. Ett sätt att minska utsläppen från stålet är att återanvända det för att undvika den krävande tillverkningsprocessen. I Sverige har intresset för racketsporten padel ökat de senaste åren och många padelaktörer har därför valt att bygga padelhallar runt om i landet. Hallarna är nu för många sett till antalet spelare och flertalet padelföretag tvingas till konkurs. Utvecklingen innebär att tomma hallar blir ståendes runt om i landet.Syftet med studien är att utreda återanvändningspotentialen av stommen i en befintlig stålhall. Är det ekonomiskt- och miljömässigt försvarbart att återanvända en befintlig stålstomme jämfört med att producera en ny? Utredningen grundar sig på klimatberäkningar och kostnadskalkyler för återbruk av befintlig stomme och nyproduktion av identisk stomme. Klimatberäkningar genomförs med två olika metoder, en som baseras Boverkets generiska klimatdatabas och en som baseras på produktspecifika klimatdata från klimatvarudeklarationer. Via offertförfrågningar och samtal med aktörer som är involverade i återbruks- och nyproduktionsprocessen erhålls kostnader för återbruk respektive nyproduktion av stomme. Studien visar att det är fördelaktigt återanvända den befintliga stommen ur ett miljömässigt och ett ekonomiskt perspektiv. Den ekonomiska jämförelsen klargör att det kostar ca 46%mindre att återbruka stommen jämfört med att producera den på nytt vilket motsvarar ungefär 528 000 kronor. De produktspecifika klimatberäkningarna anses vara mer realistiska och värderas därför högre än klimatberäkningarna baserade på Boverkets generiska klimatdatabas.Den återbrukade stommen genererar 1015 kg koldioxidekvivalenter och den nyproducerade genererar 17 666 kg koldioxidekvivalenter. Klimatavtrycket för återbrukad stomme motsvara ca 6% av nyproducerad.
Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:oru-106608 |
Date | January 2023 |
Creators | Bengtsson, André, Uppström, Ida |
Publisher | Örebro universitet, Institutionen för naturvetenskap och teknik |
Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
Language | Swedish |
Detected Language | Swedish |
Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
Format | application/pdf |
Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0019 seconds